Detta är en sida ur arkivet.
För att komma till aktuell blogg, klicka här.

Mina texter i urval:
Politik
Humor
Artiklar
Livet, typ

Besök även:
Allvarligt Talat!

Länkar:
Johan Norbergs Blogg
Dick Erixons Blogg
PJ Anders Linder

Stig-Björn Ljunggren
Per Gudmundsons Blogg
Spectator / Stambord
Frihet framför allt
Argast i Uppsala
Södertankar
Mostly Harmless
Stefan Geens

Haja

Samzidata (UK)
Smedjan
Frihetsfronten
Nyliberalen
Sådan är kapitalismen
Flashback
Lankarkiv.com
Telefonbilder.se

E-post:
hax@bahnhof.se

Adress:
Henrik Alexandersson
Box 5367
102 49 Stockholm

SMS: 0708 866 545

www.henrik-alexandersson.se


Blogg Oktober 2004


Årets mediabråk rullar på.
2004-10-30 kl 14.05.

Diskkussionen om svenska medias brist på opartiskhet och mångfald fortsätter. I dagens Expressen skriver Johan Norberg åter om frågan.

Norberg skriver bland annat "Att journalistik alltid bygger på åsikter kan aldrig bli en ursäkt för att journalistiken alltid skall bygga på en och samma åsikt."

Han menar också att det hela egentligen inte handlar om den avstängda SR-journalisten Cecilia Uddén. "Det är betydligt värre med de många journalister - ofta nyhetsjournalister - som tycker likadant och låter det styra deras rapportering, utan att erkänna det öppet."


Usama gillar Sverige?
2004-10-30 kl 13.50.

Usama Bin Laden har i ett tv-tal förklarat varför han till exempel inte beordrat anfall på Sverige. Inte helt kristallklart. Här är dock läkar till ett par analyser. 10 skäl till att Bin Laden inte anföll Sverige av Stefan Geens. En kommentar som formligen dryper av sarkasm kan du också hitta hos Gudmundson.

Själv tror jag att skälet är att inget annat land i världen är beredda att låta terrorcelller, som planerar illdåd världen runt, få bidrag för studiecirkelverksamhet och gratis uppkoppling på ABF. Eller så.


Hoppsan...
2004-10-29 kl 20.20.

Från Drudge Report:

BUSH EVENT IN NEW HAMPSHIRE: Event workers had been told to fire off confetti pods when Bush said, 'God Bless'... his normal closing line. But 5 minutes before the end of his speech, Bush offered a "God Bless" to Arlene Howard, mother of George Howard a Port Authority of New York/New Jersey Police Officer killed in the World Trade Center... BLAM!!!!! Everyone first ducked -- hard -- then looked up to see confetti falling. Bush looked momentarily stunned, then plain unhappy, then just went on with his speech as the confetti rained to the floor of the Verizon Wireless Arena...


Ta en fetingkaka till.
2004-10-29 kl 20.00.

Man kan inte annat än dra på munnen åt dagens kafferep med knarkkakaBergianska Trädgården i Stockholm. En kille slutar och tar med sig hembakt kaka till avskedsfikat. I kakan finns det knark, förmodligen cannabis. Man kan lätt föreställa sig de första fnissiga och långsökta tecknen bland trädgårdsmästarna...

"Öhhhh... Varför heter det drivhus, när det står stilla..?"

"I Bergianskas filial utanför Stenungssund kan man få se en äkta Power Plant."

"Praktfikusen? Äh, han är på muggen. Muahahahahaha!"

"En sak jag alltid har undrat över. Varför gör det egentligen ont när knoppar brister?"

"Välkommen till Statens Växtvärk."

OK, man får naturligtvis inte droga intet ont anande människor. Men det hela är fortfarande rätt kul.


Från en annan planet.
2004-10-29 kl 16.30.

- Jag tror faktiskt inte att den här typen av organiserat samarbete är något som väljarna efterfrågar.

Förre Fp-ledaren Bengt Westerberg om den borgerliga alliansen i TV8.


En snöboll i helvetet...
2004-10-29 kl 13.20.

Så har då EU:s regerings- och statschefer skrivit under den så kallade EU-konstitutionen. Detta, i vart fall för svensk del, utan någon direkt föregående diskussion om innehållet.

Nåväl, nu återstår ratificering. Kanske så många som elva länder skall ha folkomröstning i frågan. Att tro att till exempel britterna skulle svälja dokumentet med hull och hår är direkt osannolikt. Så än är sista ordet långt ifrån sagt.

Länktips - Medborgare för folkomröstning:
http://www.folkomrostning.net


Det finns viktigare saker än växthuseffekten.
2004-10-28 kl 16.20.

I brittiska The Guardian skriver den danske miljödebattören Bjørn Lomborg att det finns betydligt viktigare saker att ta tag i här i världen än den så kallade växthuseffekten. Som vanligt genomtänkt, viktigt och inte speciellt politiskt korrekt.

(Tipstack: Bloggen Södertankar.)


Ny Timbro-chef.
2004-10-28 kl 16.15.

Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro har fått en ny chef - Cecilia Stegö Chilò. Ett utmärkt val. Så här kommenterar hon själv sitt nya uppdrag:

- Den svenska samhällsdebatten är för nyhetsfixerad, för vänster - och för inställsam till makten. Timbro behövs mer än någonsin.


Staten vs. Ringholm, 1-0.
2004-10-28 kl 13.35.

Samtidigt som finansminister / tillträdande idrottsminister Bosse Ringholms fotbollsklubb brottas med anklagelserna om svarta löner i miljonklassen, så har beslut kommit om klubbens förra försök att trixa med skatten.

90.000 kr får Enskede IK betala in för att ha struntat i reklamskatten. Men naturligtvis blir det inget rättsligt efterspel. Som finansminister står Ringholm höjd över alla misstankar - i Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens ögon. Man kan notera att de inte är lika överseende med alla medborgare.

Sammantaget stärks bilden av en politisk elit som inte bara styr och ställer över folk. Den anser sig dessutom stå över de regler den tvingar alla andra att följa. Som vanligt - vem är förvånad?


Business as usual.
2004-10-28 kl 11.55.

För ett par veckor sedan fanns ett fönster i den politiska utvecklingen. Vänsterpartiets kris var akut. Miljöpartiet försökte knuffa samarbetet med regeringen till att närma sig (s) och avlägsna sig från (v). Socialdemokraternas och Göran Perssons siffror var allt annat än lysande. De borgerliga hade sina sedvanligt höga mellanvalssiffror. Det fanns ett visst moment i det borgerliga samarbetet.

Det är inte omöjligt att den situationen hade kunnat utnyttjas till att driva fram ett nyval. Men borgarna visade inget intresse för att dra åt det hållet.

I dag är vänsterpartiet visserligen fortfarande i kris, men inte på samma akuta sätt. (S), (v) och (mp) har funnit formerna för ett fortsatt samarbete fram till 2006. De borgerliga partierna spretar och lyckas inte upprätthålla den samlade kraft vi nyss såg. All historisk erfarenhet visar att bra opinionssiffror för de borgerliga i mellanvalsperioder nästan aldrig håller fram till valdagen. Det socialdemokratiska partiet arbetar just nu med att konsolidera verksamheten, för att bygga upp en stark valapparat.

Lite synd att de borgerliga inte högg hårdare när motståndaren var svag. Nu kommer det att krävas närmast extraordinära omständigheter om valet 2006 skall bli spännande. En socialdemokratisk opposition hade inte låtit motsvarande läge glida dem ur händerna. Socialdemokrater är nämligen inte alls lika försynta, artiga och försiktiga som borgare.


Självcensur?
2004-10-27 kl 21.55.

Enligt amerikanska Drudge Report håller ABC News tillbaka en video med ett kraftfullt terrorhot. Detta möjligen för att inte störa den pågående valkampanjen. Personen som framför hotet tros vara Adam Gadhan, en känd, misstänkt terrorist.


Varför inte?
2004-10-27 kl 21.30.

Efter dagens cirkus i EU-parlamentet kan man leka med tanken att kanske även den svenska riksdagen borde utfråga och rösta om våra statråd.

Det vore ju inte så svårt att ordna öppna utskottsförhör med de statsråd som statsministern vill skall ratta landet. Det skulle säkert kunna bli pin livat. Och det skulle förmodligen avslöja en del stolpskott redan i förväg. Just därför kan man nog vara rätt så säker på att så inte blir fallet...

Och att låta riksdagen rösta om varje tillträdande statsråd skulle också kunna vara intressant. Inte minst skulle det kunna bli lite pressande för de partier som på olika sätt ger regeringen sitt stöd.

Men så blir det säkert inte. Regeringen tycker att riksdagen är irriterande nog med det inflytande den har.


Filosofiska hörnet.
2004-10-27 kl 17.50.

I SVT24:s Korseld denna vecka frågas filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö ut av Per Landgren, kristdemokratisk riksdagsman, och Mattias Svensson, nyliberal debattör knuten till Timbro. Passa på att titta nu, inslaget ligger bara uppe fram till nästa tisdag eftermiddag.

Den som till äventyrs är intresserad av politiska, ideologiska och filosofiska småskrifter har en guldgruva att ösa ur på brittiska Libertarian Alliances hemsida. Länken du skall klicka på heter "Libertarian Alliance Publications". En del av materialet är väldigt intressant.


Opartiskhet i media?
2004-10-27 kl 15.40.

Kan man kräva eller förutsätta att media är opartiska? Svaret beror nog rätt så mycket på vilka media man talar om.

När det gäller SVT och SR (den så kallade Public Service) är svaret givet. Verksamheten finansieras av skattebetalarna och av den licensavgift som tas ut med tvång. Denna verksamhet är bland annat till för att ge en korrekt nyhetsförmedling. Ingen har rätt att använda skattefinansierade media som lekstuga för att propagera för en viss åsikt.

Privata media är en annan sak. Med ett undantag. Det finns media som försöker skapa en bild av trovärdighet och opartiskhet. Att använda detta som täckmantel för att under falsk flagg torgföra vissa åsikter och särintressen är... ett oskick.

En privat ägare får naturligtvis använda sin mediakanal med vad för slags partiskt syfte som helst. Men det sker sällan. Privata aktörer har nämligen en större lyhördhet för kritik från kunderna, mediekonsumenterna.

Man hör ofta vänstern klaga över att så många media är "borgerligt ägda". Jag vill nog påstå att detta inte är så illa. De flesta privata aktörer är, som sagt, måna om att sköta sig - helt enkelt därför att deras trovärdighet är ett av de bästa försäljningsargumenten. Om de tappar den, då kan de inte fortsätta att tjäna pengar.

Och även "borgerliga media" är rätt så vänstervridna. Kanske inte på ledarplats, men i övrigt. Det är inte ovanligt att man blir irriterad över att till och med Svenska Dagbladet har nyhetsartiklar som inte är korrekta och som väger över till vänsterns fördel. Detta är i och för sig inte så märkligt - eftersom de flesta journalister har vänstersympatier. Slagsidan åt vänster behöver inte ens vara medveten. En människas politiska bakgrund och hemvist bidrar givetvis till en viss värdering och ett visst urval. Detta naturligtvis inte bra. Men det är alltså inte heller konstigt. Vill man komma till rätta med denna skevhet - ja, då får väl fler borgerliga ungdomar välja Journalisthögskolan istället för Handelshögskolan. Svårare än så är det inte.

Sedan skall man inte heller förväxla journalister som gör sitt jobb med att de har en politisk vinkling. Journalister skall vara elaka och ställa tuffa frågor.

Summan av mitt resonemang är att public service skall vara en katedral där man håller sanning, opartiskhet och trovärdighet helig. Men när det gäller media i övrigt - ja, då får man göra som man vill. Och när det gäller kommersiella media, då blir detta val ofta en relativt god och opartisk nyhetsrapportering - helt enkelt för att det är sådant som säljer.


Public Service, del 2.
2004-10-27 kl 15.05.

Så har då Cecilia Uddén satts i karantän av Sveriges Radio. Skälet är hennes uttalande om att det inte finns någon anledning att vara opartisk i rapporteringen om det amerikanska presidentvalet. (Se notis nedan.)

Läs mer om detta på Johan Norbergs Blogg. Där kan du också läsa om hur veckans Uppdrag Granskning visat sig vara en regelrätt sponsrad partsinlaga från protektionistiska särintressen. Se även Peter Wennblads notis på kultursidoirna i dagens Expressen.


På fredag, del 2.
2004-10-26 kl 16.55.

Det är intressant att det är knäpp tyst i debatten och i media - vad gäller att Göran Persson på fredag skall skriva under EU-konstitutionen.

Det är dessutom intressant att alla snåriga ändringsförslag gör att det är svårt att skaffa sig en bild om exakt vad det är som skall skrivas under på fredag. Finns det över huvud taget något komplett förslag att få tag i?

Visst. Allt är inte klappat och klart efter fredag. Riksdagen skall säga sitt. Och vill det sig, så blir det också en folkomröstning. Dessutom skall konstitutionen godkännas av alla medlemsländer - i många fall genom folkomröstning. Så inget är på något sätt klappat och klart.

Men ändå. På fredag spikas den slutliga texten. Och väldigt, väldigt få tycks bry sig.


Public Service.
2004-10-26 kl 13.45.

"Och jag tycker heller inte att svenska medier har något som helst krav på sig på opartiskhet när det gäller valet i USA. Vi har ju ingen anledning att vara opartiska och redovisa båda ståndpunkter på samma sätt som vi skulle göra i ett svenskt val. Det gör vi ju heller inte i andra internationella frågor. Vi skulle inte göra så i valet i Tunisien eller Saddam Hussein eller något annat"

- Sveriges Radios Cecilia Uddén i debatt med Johan Norberg.


På fredag ansluter Persson Sverige till Euron.
2004-10-26 kl 13.20.

På fredag är statsminister Göran Persson i Rom för att underteckna den så kallade EU-konstitutionen.

I den kan man till exempel läsa att Euron är EU:s valuta.

Intressant. Jag trodde att vi tackade nej till Euron i en folkomröstning för ett år sedan. Men det hindrar alltså inte Persson från att skriva under dokumentet. Och någon folkomröstning om konstitutionen vill han inte heller ha...


Borgerlighetens diskreta skam.
2004-10-25 kl 17.30.

Varför vinner vänstern alltid? Vad är det för fel på borgerligheten? Ett par rätt skarpa svar finns hos David Horowitz i boken The Art of Political War and Other Radical Pursuits. Läs mer här.


Ord från förr.
2004-10-25 kl 15.35.

"Varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga."

- Gustav Möller, socialminister (s) på 30-talet.


Ord på vägen.
2004-10-25 kl 12.45.

Två saker med anledning av den svenska mediarapporteringen om det amerikanska presidentvalet...

Dels drar jag mig till minnes min gamle samhällskunskapslärares visdomsord. "Kom ihåg att all information har en avsändare. Och att alla avsändare har ett syfte med sin information."

Dels lockas jag att parafrasera en av parollerna från slutomgången i det senaste franska presidentvalet. "Rösta på idioten - inte på galningen."


Presidentvalet i svenska media.
2004-10-25 kl 10.15.

I dagens Expressen ställer Johan Norberg frågan: Är svenska media en del av Kerrys kampanj?

Man behöver inte vara speciellt insatt i den amerikanska valkampanjen för att notera att svenska media ger oss en uppebart vinklad rapportering till Kerrys fördel. Och oavsett vad man tycker i sakfrågan - så är denna tendentiösa rapportering ett problem i sig. I vart fall när det gäller så kallad public service och de media som är måna om att framställa sig själva som opartiska och trovärdiga.

Jag har inget emot att man kommer med rallarsvingar. Men i så fall finns det gott om fakta och debattörer som gör det möjligt att framföra kritik mot båda de amerikanska presidentkandidaterna. Men icke. Istället får svenska media ibland så kraftig slagsida mot Bush i sin rapportering, att det närmast blir skrattretande.

Och, om man är seriös i sin kritik, ökar man då inte sin trovärdighet genom att bygga rapporter och reportage på goda fakta - istället för på rykten, konspirationsteorier och propaganda? Hur tror man att läsare, lyssnare och tittare kommer att reagera när det visar sig att många rapporter bara är nys? Jo, då kommer de att misstro och avfärda all kritik. Även sådan som skulle kunna vara relevant. Och de kommer sedan att fortsätta misstro all etablerad svensk journalistik. Vilket i och för sig kanske är rätt så bra...

För övrigt är jag tacksam för att presidentvalskampanjen snart är över.


Lite reklam.
2004-10-25 kl 10.15.

Har jag nämnt att jag har en web-sida med bilder till din mobiltelefon? Titta in, där finns en del bilder som du inte hittar hos andra operatörer...

Vill du själv tjäna bilder på att bygga mobiltjänster? Behöver du sända grupp-sms? Då skall du gå till denna sida.


Ringholm bollar med skatten.
2004-10-25 kl 06.00.

Den fotbollsklubb där avgående finansminister / tillträdande idrottsminister Bosse Ringholm är ordförande - Enskede IK - dras med problem med skattemyndigheterna. Först struntade man i många år i att betala in reklamskatten. I dag avslöjar SR:s Ekoredaktion att klubben betalt svarta löner till sina tränare. Pengarna kommer från andra oredovisade intäkter.

Det är i och för sig inget fel i att folk fuskar med skatten. Fler borde göra det.

Men det som är anmärkningsvärt är Bosse Ringholms ansvarslösa dubbelmoral. Killen har faktiskt varit med om att genomdriva världens högsta skattetryck. Och han är medlem av ett parti som konstruerat ett system där den som försöker komma undan får sin egendom beslagtagen - eller blir kastad i fängelse.

Som klubbordförande är han ytterst ansvarig för den egna fotbollsklubbens trixande. Att han inte skulle ha vetat om det förefaller mycket osannolikt. Det är lätt att föreställa sig vilka brösttoner (s) skulle ha tagit till om detta gällt en framträdande politiker i ett annat parti. Men nu råkar Bosse Ringholm tillhöra en partielit som gärna tar sig friheter och som tycks komma undan med i stort sett vad som helst.

Om inte dessa affärer resulterar i ett mediadrev som får Bosse Ringholm att vackla på sin post, då är något fel. Och om skattemyndigheterna inte sätter efter honom på samma sätt som den förföljer alla andra, då är det en skandal.

Jag är inte den som vill eller kan moralisera. Men när politiker inte lever efter sina egna lagar och regler, då finns det utrymme för att bli förbannad.


Utsikt.
2004-10-23 kl 15.50.

Det är trevligt att sitta vid fönstret när man flyger. Men inte alltid bra för nerverna. Får det vara en drink, kanske?


Perssons pojke.
2004-10-23 kl 14.35.

Enligt Aftonbladet är den nye skolministern, Ibrahim Baylan, en buffel och en mobbare. Det förklarar naturligtvis varför Göran Persson fastnade för honom.


En välregisserad föreställning.
2004-10-23 kl 14.20.

Landets nye pratminister, Jens Orback, säger till media att han bara hade ett knappt dygn på sig att bestämma om han skulle ställa upp i Göran Perssons regering eller ej. Såpass?

Som den uppmärksamme läsaren av denna blogg säkert redan noterat, kunde vi redan tre veckor innan regeringsombildningen berätta att så var fallet.

Vågar man gissa att det finns en hel del regisserad dramaturgi i det där med regeringsombildningar?


Skattefrie Järrel.
2004-10-22 kl 21.25.

Vid moderateras 100 års-jubileum äverlämnade socialdemokraterna en DVD med den uråldriga sosse-valfilmen Skattefria Andersson i present. I filmens huvudroll Stig Järrel.

Stig Järrel. Som flyttade till södra Frankrike på ålderns höst (och sina pengar till Monaco). Naturligtvis enbart av... ehhh... hälsoskäl.


Är klasstillhörighet en merit?
2004-10-22 kl 17.45.

Det finns en delegation som sysslar med att "minska snedrekryteringen inom högskolan". Den leds av Erik Nilsson (s), skolborgarråd i Stockholm.

Denna delegation föreslår nu att staten skall ge mer pengar till högskolor och universitet som tar in fler studenter med så kallad arbetarbakgrund. Frågan är vad detta innebär - egentligen?

Våra högskolor och universitet är till för att erbjuda högre utbildning. De studenter som utexamineras skall göra viktiga saker som till exempel att operera sjuka människor, åtala eller försvara människor vid våra domstolar, utveckla ny teknik som kan skapa jobb och tillväxt eller försöka finna bot mot cancer.

För att detta skall bli framgångsrikt krävs att de som är bäst lämpade får genomgå respektive utbildning. Man kan förvisso diskutera hur delar av urval och intagning går till. Men i slutändan finns det bara en bra mätare. Det är kunskap. Det bör bara vara de duktigaste som blir hjärnkirurger.

Att vara duktig har inget med "klasstillhörighet" att göra. Att ge unga människor från "arbetarklassen" en gräddfil till högre utbildning är direkt föroplämpande mot just arbetarklassen. Det är som om man tror att "arbetarbarn" skulle vara efterblivna.

Många kommer att uppleva det som djupt orättvist om det inte är meriter, utan "klasstillhörighet" som avgör vem som skall få komma in på högskolan. Allt blir skruvat om det blir viktigare hur proletär man upplevs, än vilket resultat man presterar på högskoleprovet.

Och visst är det lite bananrepublik över det hela - när det styrande politiska partiet försöker köpa sig röster genom att ge dem man upplever som sina kränväljare en gräddfil till universiteten?

Det är fel att gynna olika grupper - oavsett vilka de är, när det gäller urval och intagning till högre studier. Det enda som är rättvist, det är att släppa fram dem som visar sig mest lämpade. Och kunskap är den enda relevanta mätaren.

Dessutom kan man undra hur det kommer att gå för vårt land - om vi sätter klastillhörighet framför kompetens.


Kultur och politik hör inte ihop!
2004-10-22 kl 13.30.

I går kväll ägnade SvT:s Kulturnyheterna ungefär tre fjärdedelar av sin sändning åt att vi fått en ny kulturminister. Detta är rätt talande.

I Sverige är nämligen kultur och politik tätt sammanvävda. Det handlar om bidrag i olika form. Och om vilka kulturformer staten kommer att gynna eller ej. Den svenska kulturen är inte längre till för folket. Den har blivit ett särintresse - som vill mjölka skattebetalarna på pengar oavsett om medborgarna efterfrågar och tycker om den kultur som får stöd eller ej.

Kultur kan inte kommenderas fram. Kultur får inte styras. Kultur bör inte ha något med politik att göra. Kultur måste istället komma underifrån för att vara levande och nyskapande.

Men försök förklara det för den kulturelit som trivs alldeles utmärkt med att kravlöst driva runt på skattebetalarnas bekostnad.


Vägen till träldom - 60 år senare.
2004-10-21 kl 17.10.

I kväll samlas stora delar av den svenska intellektuella, frihetliga borgerligheten till cocktailparty och seminarium med anledning av att det är 60 år sedan F A Hayek kom ut med boken Vägen till träldom. Tillställningen anordnas av Timbro. På deras hemsida kan du beställa boken i pocket på svenska. Från och med i kväll kan du också hämta ner Cecilia Brincks rapport Vägen från träldom, som applicerar Hayeks tankar på dagens svenska samhälle.

Läs mer om FA Hayek på Timbros hemsida eller här.


En moralisk poäng.
2004-10-21 kl 15.50.

Det finns så mycket folk. Till exempel socialister, kommunister, konservativa, kristdemokrater och miljöpartister. Alla har de en sak gemensam. Om de fick bestämma skulle alla svenskar behöva leva på det sätt som respektive grupp anser vara "rätt". Och eftersom den politiska demokratins beslut som regel är tvingande - skulle de alltså kunna tvinga oss alla att leva på ena eller andra sättet. (Vilket också är just och jämt vad de gör.)

Sedan finns det liberaler. De (ja, i vart fall de äkta liberalerna) tror på människan och hennes förmåga att fatta egna beslut och att bestämma över sitt eget liv. I ett liberalt samhälle skulle alltså alla få leva sina egna liv. Kommunister skulle kunna få leva i kollektiv. Socialdemokrater skulle kunna lägga nästan hela sin inkomst på olika trygghetslösningar. Konservativa skulle kunna få njuta av sin fina konst och utöva allehanda traditionella ritualer. Kristdemokrater skulle kunna få be hur mycket morgonbön som helst och bara ha samlag i syfte att avla barn. Miljömupparna skulle kunna få tugga sitt biodynamiska kruskakli och ta till cykeln när de skall ut och resa.

Så visst finns det en avgrund mellan ideologierna. Vi som är för frihet vill låta alla - även politiska och filosofiska motståndare - leva sina liv på sitt sätt, om det gör dem lyckliga. Så länge de inte tvingar eller skadar någon annan. Men ingen annan vill ge frihetsvännerna - eller någon annan som inte är av "den egna rätta läran" - samma frihet. Jag tror faktiskt att man kan tala om en moralisik poäng - till liberalernas fördel - här.

Synd bara att det finns så få äkta liberaler kvar i svensk politik och debatt...


Skuggan av en regering.
2004-10-21 kl 14.00.

På förmiddagen presenterade oppositionen embryot till en skuggregering. Efter lunch slog Göran Persson till och presenterade sin nya, riktiga, regering. Inte så jättespännande något av det, egentligen.

Vi kan notera att en av denna bloggs tidigare notiser visade sig stämma - Jens Orback ger regeringen en antydan av kändisfaktor. Som gammal programledare för tv-programmet Striptease får han nu lära om - från att gräva till att börja dölja.

Att Per Nuder blir finansminister väcker frågan hur det kommer att bli med hans utredning om hur hela samhällsapparaten skall organiseras i framtiden. Finns det någon möjlighet att sköta båda dessa tunga uppdrag samtidigt? Kanske hamnar utredningen i det nya Samhällsbyggardepartementet som skall ledas av Mona Sahlin?

Samhällsbyggardepartement, jo man tackar. Dags att plocka fram och damma av Parkinsons Lag, kan man anta...


Fellowship 9/11.
2004-10-20 kl 23.00.

Michael Moore, Sagan om Ringen-filurerna, några Stormtroopers och lite annat smått och gott. Allt om Kriget förklaras i denna film.

(Tipstack: Johan Norbergs Blogg.)


Pengar i sjön. Olivolje-sjön.
2004-10-20 kl 20.30.

Som den uppmärksamme läsaren noterat, har jag gnällt en massa över "de nya moderaterna" i mina texter på denna blogg. Nu skall jag faktiskt komma med beröm. Men inte till de nya moderaterna - utan till de gamla hederliga moderaterna (som numera till stor del tycks återfinnas i Bryssel).

Alla svenska partier - inklusive Junilistan - utom moderaterna röstade i EU förra veckan för "säljfrämjande åtgärder inom unionen och tredje land". På svenska betyder det att man anslår mellan 60 och 70 miljoner euro för att göra reklam för EU:s jordbruksprodukter, t.ex. olivolja och tulpanlökar.

600 miljoner spänn! Skäms!

Enligt EU-parlamentets långt ifrån solklara voteringsregler kunde man inte rösta emot förslaget! Så moderaterna, som ville rösta emot, fick istället lägga ner sina röster. I röstförklaringen skriver de "Produkter som är konkurrenskraftiga klarar sig utan dessa offentliga medel, produkter som inte efterfrågas bör inte hållas under armarna på detta sätt med skattebetalarnas pengar." Klockrent!

Som kuriositet kan nämnas att detta är långt ifrån första gången som moderaterna i Bryssel satt sig på tvären mot vansinnet. Men de är inte så angelägna om att berätta om det. De tror nämligen att om de redovisar alla galenskaper de försöker stoppa - då skulle svenska folket bli EU-kritiskt. Och det går ju inte, eftersom moderaterna är ett EU-positivt parti. Tack vare denna falska blygsamhet förlorade man i senaste EU-valet en av sina platser till Junilistan - som alltså, intressant nog, röstat för tokigheterna ovan.


Klagomuren noterar...
2004-10-20 kl 19.40.

Ibland går det snabbt. Klagomål har influtit på notisen här under. Åsikten som framförts är att det nog snarast handlar om den gratis tv-tid som stats-tv i vissa länder tillhandahåller för partier i samband med val.

Så varför skriver man då inte det? Texten nedan är faktiskt det man röstat och beslutat om. Taskigt om man menade något annat...

Och fortfarande handlar det om ett dekret som går ut på att EU skall tala om för olika länder hur de skall styra innehållet i media. (Är för övrigt inte lärdomen från både EU-valet och EMU-omröstningen att det kan vara en fördel att vara "underdog"?)


Millimeterrättvisa?
2004-10-20 kl 15.25.

Junilistans partigrupp i Europaparlamentet, IND/DEM, lade härom veckan följande ändringsförslag vad gäller Resolution om ratificering av det konstitutionella fördraget. "Europaparlamentet uppmanar de regeringar som håller folkomröstningar om konstitutionen att ge båda sidor lika mycket tid i offentliga medier." Junilistans tre ledamöter röstade för detta ändringsförslag.

Visst! Rättvisa är bra. Jag är själv anhängare av en folkomröstning. Och jag tycker att båda sidor bör få komma till tals ungefär lika mycket. Men jag blir ändå fundersam. Bör EU verkligen uppmana regeringar att direkt lägga sig i vad som sänds i radio/tv och vad som trycks i tidningar?

Sedan kan man ju fundera på formuleringen "offentliga medier". Jag antar att man menar offentligägda medier. För även privatägda etermedia och tidningar är ju offentliga. Och där skall EU och politikerna definitivt hålla fingrarna borta.

Slutligen: Även om det "bara" handlar om offentligägda media - hur i herrans namn är detta tänkt att gå till?

Det hela förefaller mig en smula klåfingrigt för ett parti som tycker att EU skall göra och lägga sig i så lite som möjligt...


En fråga om knappar.
2004-10-20 kl 14.10.

Ibland får jag mail där folk undrar varifrån jag fått mitt envetna engagemang för friheten. Svaret är att jag föll i grytan som liten.

Under hela min uppväxt retade jag mig på vår tv. Den hade tio olika kanalknappar. Jag visste att människor i de flesta andra länder hade en kanal bakom varje knapp. Men för oss svenskar fanns det bara en, sedan två, kanaler. Tryckte man på de övriga åtta knapparna fanns bara flimmer.

Att denna orättvisa var politikernas fel insåg jag tidigt. Jag tror det var där någonstans allting började.

I dag har jag massor av kanaler, men hinner å andra sidan sällan titta på tv alls...


Ingenting här. Ingenting där.
2004-10-20 kl 10.55.

Är det någon som kommer ihåg den så kallade Egypten-affären? I ett ovanligt effektivt grupparbete avvisade regeringen, SÄPO och CIA två asylsökande till fängelse och tortyr i Egypten.

En motion har lämnats in till riksdagen om att utreda denna affär i grunden. Men så blir det inte. Redan innan motionsbehandlingen förmådde riksdagens tjänstemän motionärerna att skriva om motionen. Nu är den mer allmän - och hänvisar inte längre till det aktuella fallet.

Så praktiskt. För regeringen. Utreda fel och ansvar - hur skulle väl det se ut?

Samtidigt ökar detta naturligtvis bara misstanken om att regeringen har mer att dölja.


Den så kallade fredsrörelsen.
2004-10-19 kl 15.30.

Debatten om Irak lider av ett par allvarliga problem. Verklighetsflykt är ett. Oavsett vad man tycker om Irak-kriget som sådant - så finns det en mycket påtaglig verklighet att hantera, just nu.

Saddam är störtad. Planen är att låta Iraks folk välja sina egna ledare. Tanken är att de utländska trupperna så småningom skall dras tillbaka.

Samtidigt kan vi se hur olika fraktioner stökar runt i Irak. Får de som de vill, då kommer en självständig och demokratiskt vald irakisk ledning aldrig att kunna väljas eller tillträda. Är det verkligen så vi vill ha det?

Om våldsverkarna får som de vill - då kommer det att bli ännu svårare att dra tillbaka de utländska styrkor som finns i Irak. Ingen vill ju ha kvar utländsk trupp i Irak i evighet. Men för varje bilbomb, för varje mord, för varje anfall från de olika fraktionerna - blir det allt svårare att se när ett tillbakadragande kan ske.

Oavsett hur och varför kriget startade - så finns det en påtaglig verklighet att hantera. Frågan är hur de antikrigsdemonstranter som t.ex. drog genom Londons gator i helgen har tänkt sig det hela. Om de utländska trupperna skulle ge sig av - då kommer Irak att störtas in i än mer våld och förmodligen ett regelrätt inbördeskrig. Om USA packar och åker hem - då kan vi glömma att Irak får en folkvald, demokratisk regering. Är detta verkligen vad vänstern och anti-krigs-demonstranterna vill?

Eller är det så enkelt att "fredsrörelsen" helt enkelt skiter i Irak, dess folk och dess demokratiska utveckling - bara de får roa sig med att hata USA, för sakens egen skull?

Att skrika på omedelbar reträtt, det är enkelt. Men att ta ansvar och bygga något bra, det är svårt.


Partiledaren som kom in från kylan.
2004-10-19 kl 14.50.

Ett och annat ögonbryn höjdes åt att förre partiledaren Yngve Holmberg var inbjuden till det moderata 100-årsjubileet. Sedan han avgick (läs: avsattes) har han varit persona nongrata på partiets stämmor, jubileer och arrangemang.

Nu skall man förvisso inte vara långsint - men karln orsakade faktiskt så väl politisk som organisatorisk och ekonomisk härdsmälta inom moderaterna.

Frågan är vilken signal den nya moderatledningen vill sända genom att lyfta in Holmberg i stugvärmen igen. Det enda man, i rimlighetens namn, kan uppnå är att riva upp diverse sår och konflikter. Kan det möjligen vara så att det är en markering mot det liberala arvet efter Gösta Bohman? Eller är jag bara överdrivet konspiratorisk just nu..?


Sprick vänsterpartiet, sprick!
2004-10-19 kl 13.30.

Det talas nu öppet om en partisprängning inom vänsterpartiet. Utmärkt.

Låt folk som Lars Ohly och Eva Björklund fortsätta kalla sig kommunister - och försvinna ut i kylan. En partisprängning lär dessutom underlättas av att det nya partiet redan har riksdagsledamöter.

Om somliga vägrar göra upp med en av 1900-talets stora folkmördarideologier, då kan de gott få sitta för sig själva och sura.


Svenska folket kräva dessa drycker!
2004-10-18 kl 20.15.

Enligt nyhetstelegrammen har de nordiska folkhälsoministrarna träffats i Köpenhamn. (Vem i herrans namn kunde ana att till och med Danmark har en folkhälsominister?) De låter meddela att se tänker slåss i EU för höjda minimiskatter på sponken och halverade införselkvoter.

Svensk moralpanik har alltså blivit nordisk. Och nu är den även tänkt att bli europeisk. Well...

I grunden är frågan om vi medborgare skall tillåtas ta ansvar för våra egna liv eller inte. Visst. Det finns de som missbrukar spriten. Det kommer det alltid att finnas - oavsett om gränserna är öppna eller om vi inför motbok. Dessa människor behöver hjälp och vård. Men pekpinnar och nya regler gör varken till eller från för dem.

Höjda skatter och minskade införselransoner kommer istället att drabba alla vanliga människor, som tycker att det är trevligt att ta ett järn emellanåt. Det är de som kommer att få betala de högre skatterna. Det är de som förvägras möjligheten att åka utomlands för att fylla upp spritförrådet för ett år framåt eller så. Allt tal om de utsatta - det är egentligen bara en ursäkt för att klämma åt vanligt folk. I slutändan handlar det bara om hur mycket skatt staten kan ta in.

Låt oss hoppas att EU skrattar ut Morgan Johansson och hans nordiska vänner - när de försöker ta upp dessa frågor. Låt oss dessutom hoppas att EU passar på att skrota Systembolagets försäljningsmonopol. (Så att även vi som jobbar 12-timmars arbetsdagar får en chans att köpa en vinare när vi springer förbi en kvällsöppen ICA-butik - när vi är bortbjudna eller har gäster på kvällen.)

Oddsen för att EU ger förmyndar-ligan på tafsen är goda. Men man kan aldrig veta. Just det där med ökade skatteintäkter är något som politiker av alla kulörer, i alla länder, alltid har svårt att säga nej till. Så det vore nog bra att dra igång något slags kampanj för en friare alkoholpolitik igen.

Gör din röst hörd! Mail till EU-kommissionen rörande den inre marknaden skriver du i ett formulär, som du enklast når genom att klicka här. Skriv något klämmigt, till exempel om att frihandel även måste gälla alkoholhaltiga produkter - eller att du upplever försäljningsmonopolet som korrupt, konkurrensbegränsande och principiellt tveksamt; att folkhälsoargumenten inte håller - eller att du inte alls delar de nordiska folkälsoministrarnas krav på högre skatt och lägre införselkvoter. Du kan skriva på svenska. Protester funkar, inte minst när de framförs till en pinfärsk kommssionär...

Tipsa gärna dina vänner om detta - så att det ligger en rejäl hög med mail och väntar när den nye kommissionären tillträder!


Möjligen var det bättre förr. Kanske.
2004-10-18 kl 18.00.

Stig-Björn Ljunggrens blogg finns hans anförande (från moderaternas 100-årsjubileum) om den gamle (m)-ledaren Jarl Hjalmarsson - en kille som enligt Ljunggren hade chutzpah.

Rätt underhållande om en partiledare som var en skicklig trollkarl och son till polischefen i Persien. (!)


100 år av ensamhet.
2004-10-18 kl 15.55.

Moderaterna ägnade lördagen åt att fylla 100 år.

I present från sitt ungdomsförbund, MUF, fick de en kompass. Det är dock oklart om vinken gick hem. För övrigt gick locket inte att öppna.

I tidningarna publicerades bilder på de dagen till ära församlade moderat-ledarna. Vem killen är som ser ut som en blandning mellan Peter Harrysson och Greve Dracula? Det är Yngve Holmberg - som gjorde sig känd för att sparka stora delar av partietes personal för att ha råd att bygga en egen tv-studio.

På kvällen hade moderaterna jubileumsfest. In på denna tog sig en knivbeväpnad man. Det är fortfarande oklart om det handlade om någon gammal ombudsman som fick sparken till parkbänken av Yngve Holmberg - eller om det var någon gammal MUF:are som ville påminna Fredrik Reinfeldt om "slaget i Lycksele" (där han vred ordförandeklubban i MUF ur händerna på sin föregångare, under mycket uppslitande former).


Darfur, del 2.
2004-10-18 kl 14.15.

Att FN, EU och den svenska regeringen kunde göra mer för att sätta stopp för folkmordet i Darfurprovinsen i Sudan - det har vi redan kommenterat nedan. Men samhället består inte bara av de politiska krafterna. Det finns minst lika stor anledning att fråga sig varför svenska folket i allmänhet inte tycks bry sig.

Var är till exempel fredsrörelsen? Alla som sprang omkring med plakat innan Irak-kriget är uppenbarligen fullständigt ointresserade av Darfur. Men det är klart, det viktiga för dem är ju inte att rädda människoliv. Det är inte fred i sig dessa människor är ute efter. Deras huvudsakliga syfte tycks istället vara att hata USA, för sakens egen skull. Därför ser vi inga demonstrationer eller högstämda tal för tillfället...

Var är alla horder med journalister som borde följa katastrofen på plats? Var är rapporterna om övergreppen? Var är bilderna? Var är tv-inslagen? Det inslag som visades på Agenda i SVT i går är faktiskt det enda jag kan påminna mig att jag sett inifrån Darfrur. I övrigt är detta en konflikt som bara har illustrerats med kartor och billig nyhetsgrafik.

Uppenbarligen är det så att ingen bryr sig om att 10.000 människor dör varje månad i Darfur. Därmed uppstår inte heller något opinionsmässigt tryck på politikerna att ta tag i saken på allvar. Dödandet i andra länder är nämligen bara akut och av stor betydelse om det är kopplat till röster och opinionssiffror här hemma.


Rocco, del 3.
2004-10-17 kl 17.05.

Vi har tidigare skrivit om Rocco Buttiglione, påtänkt EU-kommissionär från Italien. (Se nedan.) Hans åsikter om homosexuella och barn utanför äktenskapet är och förblir stötande. Det är dock viktigt att understryka att detta är hans personliga åsikter - som egentligen inte har med hans eventuella uppdrag att göra. Han är helt enkelt bara en vanlig, klassisk katolik. Och på den grunden kan man inte köra folk på porten. Folk får tro på vad för trams de vill.

Men - och detta är viktigt - Rocco Buttiglione står samtidigt för en restriktiv flyktingpolitik. Han står bakom Italiens direktavvisning av flyktingar, utan att deras asylskäl prövats. Han är för idén med flyktingläger utanför EU:s gränser. Dessa frågor kan komma att bli hans ansvar.

Detta är vad som är relevant. Det är hans ståndpunkter i de frågor han kommer att få ansvar för som gör honom olämplig som kommissionär. Vad gäller hans åsikter om en massa annat är han bara ännu en religiöst influerad kuf. Knäppa åsikter lär det ju, i sig, inte råda brist på i den nya EU-kommissionen.

Drygt hälften av de svenska EU-parlamentsledamöterna har redan bestämt sig för att rösta nej till Buttiglione. Frågan är dock hur många som gör det av rätt skäl..?


Skatterna - ett verktyg eller en vision?
2004-10-17 kl 16.45.

Folkpartiet och moderaterna är inte längre några idépartier. Detta märker man tydligt om man tittar på en av de stora principfrågorna - skatternas storlek. Folkpartister rycker lite på axlarna och säger att visst vore det trevligt med lägre skatter. Men det var länge sedan någon av dem kavlade upp ärmarna och tog strid i frågan på allvar. Moderaterna har pendlat över till att se skatten som ett verktyg för att styra över folk från bidrag till arbete. Det är visserligen inte fel i sig. Men samtidigt har de tappat det ideologiska engagemanget i frågan, vilket är tragiskt och olycksbådande.

Hur mycket av våra liv skall vi få bestämma över själva? Och hur mycket skall politikerna styra över? Det är denna grundläggande frågeställning det gäller när man diskuterar skatternas storlek. Är den totala skatten låg, då får människor bestämma mer över sina liv och sin konsumtion. Är den hög, då läggs mer av makten över våra liv i politikernas händer. Rätt så uppenbart, eller hur?

Därför är låga skatter ern liberal och frihetlig kärnfråga. Den som inte lyckas sänka skatterna kommer inte heller att kunna ge medorgarna frihet att bestämma över sina egna liv. Så enkelt är det.

Detta kokar i sin tur ner till frågan: Vill folkpartiet och moderaterna ge folk mer frihet? En gång i tiden kunde man svara obetingat ja på den frågan. I dag är svaret inte längre lika självklart.

Och när tidigare starka debattörer i skattefrågan, som Svenskt Näringsliv, nu för tiden ligger lågt - då är det dags att böra bli orolig på allvar. Hoppet står i dag i princip helt och hållet till den opinionsbildning som organisationen Skattebetalarna bedriver. Frågan är dock om detta alls är tillräckligt?

Vill du läsa mer kring resonemanget om frihet och skatt? Läs då denna text, som först publicerades i boken Sådan är kapitalismen.


Samexistens.
2004-10-16.

Åter hemma och online. Jag kan berätta följande sedelärande lilla historia från min resa.

I Europaparlamentet i Bryssel har man fram tills nyligen accepterat rökning i vissa områden, till exempel i halva baren utanför plenisalen. Baren var avdelad i en del för rökare och en för ickerökare, med (i och för sig gräsligt fula) meterhöga plastväxter som avdelare. Alla, utom möjligen de mest fanatiska anti-rök-fundamentalisterna var nöjda. Men i lönndom slipade de senare sina knivar. Under sommaren skulle något komma att förändras.

Nu råder plötsligt totalt rökförbud råder i hela Europaparlamentet. Borta är rökzonerna och de rökfria zonerna. Borta är de fula plastblommorna i baren.

Nu får du gissa vilket resultatet blivit...

Just det. Folk bolmar som skorstenar överallt i hela komplexet. Det finns liksom fransmän, spanjorer, danskar och polacker där. Att fimpa finns inte i deras föreställningsvärld. Och ingenstans har de att ta vägen. Icke-rökarna är således vansinniga. Och rökarna är störda över att behöva orsaka ändlösa konflikter.

Fundera nu en stund över varför det blev på detta sätt. Och över vad vi kan lära av detta. En ledtråd om vad jag fiskar efter är att jag själv inte alls är rökmotståndare...


Sändningsuppehåll. Kanske. Eller inte.
2004-10-13 kl 02.40.

Nu susar jag utomlands ett par dagar. Tänker rulla hatt på kontinenten.

Jag släpar i och för sig med mig datorn. Men det finns osäkerhetsfaktorer. Kommer jag att kunna koppla upp mig? Kommer jag att vara tillräckligt nykter för att kunna koppla upp mig? Det finns alltså en uppenbar risk för att det kan bli sändningsuppehåll på denna blogg till och med fredag. Kanske. Eller inte. Det visar sig.

Nåväl, senast på lördag är jag online igen. Under tiden kan du ju roa dig med några av mina tidigare texter. De finns inte bara längre ner på denna sida, utan även i menyn till vänster. Under Humor kan du bland annat läsa om när jag trodde att jag var död i Paris; om när jag rev muren; om vådan av reseparlörer och mycket annat smått och gott. Som du snabbt kommer att inse borde jag inte få vistas utomlands utan vårdare

Nej, nu måste jag kasta mig i en taxi för att åka hem och packa. Tjiddevipp på er så länge!

På snart återseende!

HAX


När högern går åt vänster...
2004-10-13 kl 02.30.

Har tillbringat delar av kvällen med att lyssna till en riksdagsman som försökt förklara det där med "de nya moderaterna". Uppenbarligen tror dom på fullt allvar på sin nya profil. Själv är jag skeptisk.

Just nu tycks det inte finnas någon på det politiska fältet som konsekvent står upp för både individuell och ekonomisk frihet. Och absolut ingen som gör det på goda ideologiska grunder. Om det nu någonsin funnits någon sådan - vilket jag faktiskt tror mig ha ett svagt minne av...

Här är ett litet fysikexperiment för de nya moderaterna: Ta ett gummiband. Sträck ut det och sätt ett gem på mitten. Släpp sedan av från höger sida, in mot vänster. Se nu hur även mitten (det vill säga gemet) flyttas åt vänster, när högerflanken gör det. De nya moderaterna flyttar alltså inte bara sig själva mot vänster - utan i princip hela det politiska spektrat.

Samtidigt finns det gott om undersökningar som visar att nästan alla väljare, i många no-nonsense vardagsfrågor, ligger klart till höger om de partier de vanligtvis röstar på. Inte sällan till och med till höger om moderaterna. (Vilket ju i och för sig inte är så svårt nu för tiden.) Borde det inte vara bland dessa människor de skulle kunna försöka skörda nya väljare - istället för att fjanta iväg åt vänster?

Well - detta är NAP (Någon Annans Problem). Numera. Jag får väl skriva mitt eget namn på en blank valsedel nästga gång... Om inte soffan lockar mera, vill säga.


Staten och kapitalet.
2004-10-12 kl 17.00.

Svenskt Näringsliv har (som vi beskrivit nedan) fått mycket kritik för att man tappat stinget vad gäller opinionsbildning. Samtal med regeringen över kaffe och mazariner har prioriterats. Vilket inte fört så mycket gott med sig, om man så säger...

Nu förefaller man ha gått ett steg längre. Svenskt Näringslivs VD Ebba Lindsö har anställt en talskrivare. Han heter Greger Hatt. Han är socialdemokrat. Han har tidigare varit talskrivare åt statsminister Ingvar Carlsson (s). Han har även producerat boken "På jakt efter vänsterförnyelse" tillsammans med LO:s Wanja Lundby-Wedin.

Lång näsa, alla som hoppats att näringslivet skulle tuffa till sig igen...

(Källa: DN, Peter Wolodarski)


Upphittat på nätet...
2004-10-12 kl 14.45.


Rena farsen.
2004-10-12 kl 13.55.

Tidningen Journalisten avslöjar nu detaljer kring Uppdrag Gransknings reportage om vänsterpartiet och kommunismen.

Bland annat försökte Lars Werner smita ut bakvägen från sitt hus, när tv-teamet kom dit. Janne Josefsson säger "Vi hann ifatt honom och då sade han att han varit inne hos grannen och kokat marmelad. När vi förklarade att vi hade filmat hur han försökte gömma sig och smita iväg från oss insåg han att han måste ställa upp på en intervju."

Janne Josefsson är hård i sina omdömen om så väl vänsterpartiet som journalistkåren "...att man gullat med kommunisterna och förfasat sig över nazisterna är egentligen märkligt inkonsekvent. Ett av skälen till det är väl att halva journalistkåren har tågat i deras led."

Fortsättning lär följa. :-)


Uppdatering, Rocco.
2004-10-12 kl 13.45.

Än mer osäker blir situationen genom att EU-parlamentets rättsliga utskott redan tidigare har sagt ja till Rocco Buttiglione. Detta kan bli en riktig soppa.


Bye-bye, Rocco?
2004-10-12 kl 12.10.

Det förefaller som om EU-parlamentet tänker underkänna Italiens EU-kommissionär Rocco Buttiglione. Hans åsikter om bögar och om barn utanför äktenskapet, de är i och för sig irritationsmoment - men mindre viktiga, eftersom de inte faller inom hans ansvarsområde. Vad som däremot är relevant - och av stor vikt - är att han företräder en fortsatt repressiv europeisk flyktingpolitik. Flyktingfrågorna är därför ett fögderi som han inte bör ges ansvar för.

Det var dock med minsta möjliga mariginal som EU-parlamentets utskott för mänskliga rättigheter underkände Buttiglione. Så man kan misstänka att kommissionens ordförande, Barosso, just nu undersöker om det ändå går att få igenom en oförändrad kommission i plenum, i parlamentet. Men det är å andra sidan ett risktagande, som skulle kunna fälla hela den nya kommissionen.

En central fråga är vem som kan tänkas komma istället, om Buttiglione inte är aktuell. Det vimlar ju liksom inte av europapolitiker med ett liberalt och mänskligt förhållningssätt i flyktingfrågan. Så än är det nog för tidigt att ropa hej...

Själv kommer jag inte att sakna Rocco Buttiglione. OK, det skulle väl vara för att vi var på väg att få en kommissionär med ett skojigt porrfilms-mässigt namn, då. Men det är ungefär allt.


Folkomröstning - Kd:s räddning?
2004-10-12 kl 07.45.

Just nu ser vi hur paniken är i tilltagande inom kristdemokraterna. Enligt opinionsundersökningar ligger partiet under fyraprocents-spärren. Partiets utspel blir allt mer yviga och man sänder upp olika testballonger - allt till synes utan resultat.

Men kristdemokraterna glömmer en sak - något som vore en verklig livlina. Gå ut och kräv en folkomröstning om EU-konstitutionen! Då skulle till och med (kd) kunna ta väljare direkt ifrån (s). Detta för att inte tala om vad de skulle kunna sno från de andra borgerliga partierna...

Dessutom är detta, praktiskt nog, en fråga som skulle kunna avgöras i god tid inför nästa riksdagsval. På så sätt kan kd-ledaren Göran Hägglund göra sitt stora utspel och vinna röster - utan att på något sätt riskera den borgerliga enigheten 2006.

Lägg till detta hur oerhört besvärligt ett sådant utspel skulle vara för Göran Persson och hans parti. Socialdemokraterna skulle drabbas av allvarliga inre konvulsioner - oavsett om Persson i slutändan skulle säga ja eller nej. Underhållningsvärdet (för oss nyhetsmissbrukare) kan icke underskattas.

Länktips - Medborgare för folkomröstning:
http://www.folkomrostning.net


Cuba Libre.
2004-10-11 kl 18.40.

Debatten om vänstern och kommunismen har även gjort Kuba-frågan mer aktuell. Här är en fråga där jag tror att USA begår ett misstag - sanktionerna vad gäller handel, resor m.m. Under alla år har Castro kunnat skylla det mesta som inte fungerar på Kuba på den amerikanska handelsblockaden. Bekvämt för honom.

Man kan, från goda frihetliga utgångspunkter, fundera kring vad som skulle hända om dessa sanktioner togs bort. Vi skulle få ett ökat resande, vilket skulle medföra ett större utbyte av idéer. Handeln skulle öka, på alla plan (i ett tidigare slutet samhälle, blott ett stenkast från USA) - sådant klarar ingen kommunistregim i världen att stå pall emot. Ett ökat inflöde av utländsk valuta skulle också stimulera en alternativ ekonomi, på bekostnad av den centralplanerade. Det nya och spontana skulle växa. Det gamla och centralstyrda skulle förtvina. Så låt Kuba svämmas över av människor, varor och pengar. Då lär systemet falla samman rätt så raskt.

Men framför allt - om sanktionerna tas bort, då har Castro inget att skylla sin egen regims misslyckanden på.


Försöka duger... inte.
2004-10-11 kl 12.35.

Vänsterledaren Lars Ohly försöker fortfarande komma undan med att kalla sig kommunist. Han förklarar att han med detta "bara "menar gemensamt ägande och det klasslösa samhället. Men, hallå! Det är dessa principer som till stor del skapat det förtryck som kommunismen alltid har medfört.

Gemensamt ägande: Detta är ett annat sätt att säga att man vill socialisera saker och ting. Den privata äganderätten sätts på undantag. Det medför i sin tur att man tar saker ifrån folk. Sådant sker sällan frivilligt. Dessutom skapar gemensamt ägande bristande ansvar, bristande effektivitet, bristande kvalitet och bristande lyhördhet för konsumenternas krav. Detta har bevisats på alla platser där man försökt. Ett gemensamt ägande ger, per automatik, även planhushållning. Det kräver i sin tur ett stort mått av politikermakt och tvång. Planhushållning på ekonomins område leder som regel också till politisk ofrihet. Facit finns, och det är inte vackert.

Det klasslösa samhället: Vad är ett klasslöst samhälle? Jo, ett samhälle där ingen får äga eller tjäna mer än någon annan. För att nå dit krävs också kontroll och tvång. Man tar ifrån människor pengar och prylar. Ingen har lyckats att genomföra något sådant på frivillighetens grund. Därför skapar principen om det klasslösa samhället alltid övergrepp och våld i en eller annan form. Själva idén om total ekonomisk utjämning innebär vidare att man inte accepterar det faktum att människor är olika. Och vem vill jobba, slita och skapa - om man inte får njuta frukterna av sitt arbete?

Man skall komma ihåg att kommunisterna gärna använder demokratin för att komma till makten. Men frågan är - skulle de sedan vara beredda att lämna ifrån sig makten om folket vill annorlunda? Knappast, helt enkelt därför att kommunismen är en maktfullkomlig överideologi som gör anspråk på att vara den enda sanningen - och som aldrig accepterar att den skulle ha fel och brister. Slå upp en historiebok, läs och förfäras.

Genom att envist hålla fast vid kommunismen straffar Lars Ohly ut både sig själv och sitt parti. Vilket är på tiden


Ingen gör något. Precis som vanligt.
2004-10-11 kl 09.00.

Folkmordet i Darfur-provinsen i Sudan fortsätter. Minst 50.000 människor har redan dödats. Ytterligare mellan 6.000 och 10.000 får sätta livet till varje månad. Närmare 1,5 miljoner människor har tvingats fly.

Än så länge är det bara USA som vågar kallar detta folkmord för folkmord. EU svävar på målet. Den svenska regeringen använder formuleringen "på gränsen till folkmord". FN är, som vanligt, lamslaget. Så dödandet fortsätter och regimen i Sudan kommer undan med att förhala hela affären.

Man kan undra vad FN är bra för? Efter att 1,7 miljoner människor fått sätta livet till i Kambodja - då bjöd FN in Röda Khmererna i stugvärmen. När 7.000 människor dödades i Srebrenica - då stod FN bokstavligen talat bara och tittade på. När 800.000 slaktades i Rwanda - då åkte FN-trupperna hem!

Förklaringen till FN:s undfallenhet är att organisationen till stor del består av skurkstater. De vill inte ha inblandning utifrån när de själva förtrycker människor. Därför tänker de inte heller lägga sig i konflikter i andra länder. Bland de stater som hindrar FN från att handla i Sudan finns, föga förvånande, Ryssland och Kina.

Den som vill försöka förmå svenska regeringen att handla (och att driva på andra att göra något) kan ju alltid maila Utrikesdepartementet: registrator@foreign.ministry.se


Vart går moderaterna? Inbjudan till diskussionskväll.
2004-10-10 kl 16.20.

På denna blogg har jag skrivit en del där jag ifrågasätter moderaternas nya stil och vägval. (Se nedan.) Även på andra håll går diskussionens vågor höga. Om du är intresserad av denna debatt är du välkommen att diskutera det hela med en livs levande moderat riksdagsman. Inbjudan hittar du här. Alla är välkomna!


Mazarin-strategins sammanbrott.
2004-10-10 kl 08.55.

I dagens Svenska Dagbladet Näringsliv finns en artikel om Svenskt Näringsliv. Den visar rätt väl hur tandlösa SAF och Industriförbundet blivit efter sammanslagningen. Bland annat beskrivs hur man misslyckats i sin plan att ersätta tydlig opinionsbildning med att dricka kaffe och äta mazariner med regeringen. Därtill dras man med interna problem vad gäller organisation, struktur och kultur.

SvD skriver "Men den bild som växer fram av Svenskt Näringsliv det senaste året är en organisation som är extremt inriktad på att minimera felstegen. Rädslan för att misslyckas kväver inititativlust och djärvhet.Den samstämmiga kritiken betonar organisationens och ledningens osäkra framtoning. Den uppges upptagen av att kontrollera i stället för att delegera. Övervaka i stället för att "låta tusen blommor blomma" och med utredande som specialitet framför tydliga ställningstaganden.."

Samtidigt är det naturligtvis just denna rädsla som skapar magplasken. Man vill och vågar inte stöta sig med någon - och blir därför ständigt överkörd av regeringen. Att vara skotträdd är ingen bra strategi för den som vill förändra saker och ting.

Den fråga som medlemsföretagen måste ställa sig är om man får valuta för sina medlemsavgifter - vad gäller opinionsbildning. Det är uppenbart att så knappast är fallet. Därför kommer man mycket snart att tvingas välja väg. Skall man damma av den tuffare SAF-imagen igen? Eller skall man helt enkelt lägga ner opinionsbildningen? En sak är dock säker - man kan inte fortsätta att ta betalt för att opinionsbilda och sedan inte fixa att leverera.

De enda som har anledning att vara nöjda med Svenskt Näringslivs nya strategi - samtal istället för opinionsbildning - det är Socialdemokraterna. SvD skriver "Insikten om att varje regering måste se till den egna möjligheten av väljas om vart fjärde år måste alltid beaktas. Och slopad förmögenhetsskatt, ett krav från Svenskt Näringsliv, är därför svår att se som en politisk tillgång för en röstsökande s-regering, som en syrlig kritiker formulerade problemet."

Det är märkligt att Svenskt Näringsliv inte inser att det är en klen strategi att försöka få socialister (som dessutom är beroende av kommunister och miljömuppar) att vara positiva till företagande. Det är helt enkelt inte deras grej. Fel lag. Fel planhalva. Vill man ha en politisk förändring - då måste man helt enkelt byta regering. Men det tycks inte näringslivets postmodernister begripa...


Nobels Kufpris.
2004-10-09 kl 18.00.

I år har man givit Nobels Fredspris till vad som vid en första anblick verkar vara en snäll tant som planterar träd. Lyssnar man till vad Wangari Maathari har att säga framträder dock bilden av en kufisk konspirationsteoretiker.

"Faktum är att det (HIV-viruset) skapades av forskare för biologisk krigföring" sade hon på en presskonferens i går. Hon har tidagare torgfört åsikten att "...aids är ett verktyg för att kunna kontrollera afrikanerna eller svarta människor, skapat av någon ond forskare." Hå-hå-ja-ja. Och så påstår Gudrun Schyman att det inte skulle finnas kvinnliga kufar.


Yttrandefrihet.
2004-10-09 kl 17.30.

"Yttrandefrihetens värde är att den träder i funktion om en regering begår misstag - och därför får dess gränser aldrig bestämmas av den sittande regeringen eller det härskande partiet."

Poul Henningsen


Och då är allt bra?
2004-10-09 kl 03.30.

Med kniven på strupen har vänsterpartiet, till slut, framfört en ursäkt till de så kallade Kiruna-svenskarna. Det är förvisso på sin plats. Men... innebär det att allt är gott och väl? En del av Kiruna-svenskarna tycker inte det - utan menar att det är vad det ser ut att vara: En omvändelse under galgen.

Man kan och skall be om ursäkt när man gjort något dumt. Men det innebär inte att man per automatik blir förlåten. Förlåtelse är bara något man kan få. Inget man kan kräva. Alla vill ha förlåtelse. Men ingen tycks vilja ta ansvar för sina handlingar.

När det gäller vänsterpartiets beteende mot Kiruna-svenskarna kan partiet be om ursäkt hur många gånger som helst. Det ändrar inget i sak. Dess beteende var synnerligen klandervärt - och många av offren har gått i graven innan den senkomna och framtvingade ursäkten slutligen framfördes. Detta i ett parti som aldrig varit sent att ta till moraliska brösttoner mot andra.

Det handlar om ett parti med i grunden bristande demokratisk respekt och trovärdighet, som behandlat offer för Stalins terror väldigt illa. Jag tycker nog faktiskt att det i princip är oförlåtligt.

Jag menar, hur skulle vi reagera om Hitler plötsligt dök upp, lade huvudet på sned och sa "Oj. Jag har nog varit lite dum. Förlåt mig." Hur många skulle köpa det? Denna jämförelse är tyvärr inte allt för långsökt.

Detta toppas med att partiledaen, Lars Ohly, envisas med att fortsätta kalla sig för kommunist. Han kan lägga vad han vill i den etiketten. Men faktum är att kommunism för många människor är lika med personliga erfarenheter av våld, tvång, förtryck, misshandel och medmänniskors död. För vem skulle väl kunna kalla sig nazist - och komma undan med förklaringen att man ju egentligen bara vill ha nya fina motorvägar?


Vet moderaterna vad de sysslar med?
2004-10-08 kl 21.45.

Man kan ägna mycket tid åt att fundera kring "de nya moderaterna". Deras mål bör rimligen vara röstmaximering och regeringsinnehav. Men när det kommer till strategi och taktik, då blir det genast svårare att förstå hur Fredrik Reinfeldt och hans medarbetare tänker.

Det är helt uppenbart att man försöker "frontförkorta". Detta är precis vad det låter som. Man minskar konfliktytan. Inom politiken innbär detta som regel att man utformar eller betonar sitt budskap så att konflikten med andra upplevs som mindre. Ett sådant handlande kan leda till att man istället får resurser att fokusera på den konfliktyta som alltjämt finns kvar.

Men att frontförkorta handlar om att anpassa budskapet - inte att göra avbön från det. Och avbön är precis vad de nya moderaterna har gjort, till exempel i fråga om skatten och arbetsrätten.

Gissningsvis försöker man även sig på den svåra konsten att "triangulera". Detta är en term inom politisk opinionsbildning som går ut på att man kommer med egna svar på av motståndaren formulerade problem. Detta kan ske genom att man offensivt ger sig in på politiska sakområden som traditionellt är motståndarens. På så sätt minskar man motståndarens manöverutrymme. Hans utspel på området blir meningslösa eller i vart fall mindre verkningsfulla - eftersom det inte längre tycks finnas någon konflikt. (Eller i vart fall en mindre konflikt än tidigare.) Och man vinner över väljare, för vilka det aktuella sakområdet upplevs som speciellt viktigt.

Detta handlar som sagt om att ge offensiva svar på motståndarnas frågor och problemformuleringar. Men - och detta är viktigt - det handlar inte om att ge upp, vara defensiv eller om att ta efter motståndarens åsikter. Om man skall försöka sig på triangulering, då är det oerhört viktigt att man har sina principer klara för sig. I annat fall kan det sluta med att man säljer ut sin egen politik, ideologi och själ. Det är mycket möjligt att detta är precis vad vi ser moderaterna göra just nu.

Check your premises, Fredrik Reinfeldt!


Ohlys samlade huvudvärk.
2004-10-08 kl 13.45.

Sveriges Televisions Uppdrag Granskning har vänligt nog samlat hinkvis av vänsterledaren Lars Ohlys värsta klavertramp på en sida. Förfärande, förödande, underhållande, uppseendeväckande - och något man aldrig trodde att man skulle få se på statstelevisionens hemsida. På sidan som länkas ovan finns dessutom de två program (att titta på över internet) där Janne Josefsson granskar vänsterpartiet respektive Ohly. Enjoy!


Pamp!
2004-10-08 kl 13.45.

Enligt SIFO förknippar 63 procent av väljarna socialdemokraterna med ord som pamp, byråkrati och överhet. Bland socialdemokraternas egna väljare är siffran 49 procent.

Läs mer i denna artikel i Aftonbladet.


Hokus Pokus.
2004-10-07 kl 19.30.

Enligt Demoskops Värderingspanel tror svenska folket rätt så mycket på ditt och datt. 32 procent tror på gud. 37 procent tror på "ödet". 24 procent tror på telepati. 20 procent tror på UFO:n.

Lite tröttsamt. Men det finns värre saker. En majoritet av svenska folket tycks tro att samhället fungerar så att man kan, bör och får leva på andra människors bekostnad.

Det är populärt att tro saker och ting. Fakta, anlys, verklighet och förnuft tycks dock stå lågt i kurs. Men vem är förvånad?

Smedjan kan du läsa John-Henri Holmbergs recension av boken How Mumbo Jumbo Conquered the World.


Redan de gamla fransoserna...
2004-10-07 kl 11.00.

Även om Frankrike var en stökig plats i slutet av 1700-talet, så kunde de skriva vackra saker...

"Människor föds och förblir fria och jämlika till sina rättigheter. (...) Syftet med all politisk sammanslutning är att bevara människans naturliga och omistliga rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet, egendom och personlig säkerhet samt rätt till motstånd mot förtryck. Friheten består i att kunna göra allt som inte skadar andra. För varje människas naturliga rättigheter finns därför inga andra gränser än de som är nödvändiga för att tillförsäkra samhällets övriga medlemmar samma rättigheter."

Texten ovan är ur den deklaration om mänskliga och medborgerliga rättigheter som antogs av franska nationalförsamlingen den 27 augusti 1789.

Se och lär - ni klåfingriga EU-politiker! Texten ovan är mycket bättre än det operettlibretto av positiva rättigheter, krav från särintressen, byråkrati och maktspråk - som utgör den EU-konstitution som nu ligger för handen.


Perssons val.
2004-10-07 kl 09.45.

Reporter: Vad skulle du helst välja att vara - queer eller kommunist?
Göran Persson: Då blir det kommunist.

Statsministern i radions Studio Ett, år 2000.


Utopia.
2004-10-07 kl 08.50

Ung Vänsters ordförande Tove Fraurud säger att beteckningen kommunist för henne betyder en kamp för ungas rätt till bostäder och jobb.

Visst. I Gulag fanns arbete och billiga bostäder åt alla.


En sjuk själ i en sund kropp?
2004-10-06 kl 16.55

Jag är man. Alltså vill vänsterns Gudrun Schyman straffbeskatta mig. Jag är fet. Således är jag i skottgluggen för kristdemokraternas fettskatt. Lägg därtill spritskatt och tobaksskatt - sedan är jag fan pank.

Schymans skatt på män är riktigt... la-di-da... idiotisk. Men det är klart, kollektiva bestraffningar klingar väl mindre illa i vänsterns öron än i andras. Klass mot klass. Kön mot kön. Konflikt och konfrontation. Men aldrig tycks kommunisternas evigt efterlängtade revolution bli verklighet. Stackare.

Fettskatten är också märklig. Jag är fet. För att citera Stephen Fry "Min kropp ser ut som en sopsäck fylld med yoghurt." Jag vet varför jag är fet. Jag rör på mig för lite. Jag proppar i mig för mycket bröd, pasta, potatis och den typen av kolhydrater i samband med mina måltider. Jag lagar för stora portioner. Jag är barnsligt förtjust i till exempel apelsinjuice, som tyvärr är en verklig kaloribomb. Men frågan är om jag skulle bli smalare, friskare och mindre kostsam för staten om den lade skatt på socker och fett?

Bortsett från det socker som finns som naturliga ingredienser i till exempel bröd kommer icke en sockerbit över mina läppar. Godis äter jag väldigt sällan. Kanelbullar bara den 4:de oktober. Ändå är jag en oformlig blob som ger folkhälsomaffian rysningar.

När det gäller fett är jag också sparsam. Med min magsyreproduktion är fet mat rätt självmarkerande. Så jag undviker den. Ändå avskyr fetthatarna och landstingsvårdens beancounters mig. När det gäller fett kan man för övrigt konstatera att det är rätt väl dokumenterat att den så kallade Atkins-dieten ger viktminskningar, trots att den på intet sätt föreskriver att man drar ner på fett i kosten...

För min del kan man alltså beskatta socker och fett hur mycket man vill. Det biter inte på mig. Och jag tror inte att det skulle fungera på andra heller. Det är troligt att en fettskatt helt enkelt är ett slag i luften - eller rent av kontraproduktiv. Men det lär inte hindra politikerna. Har de fått en fix idé, då kör de på - oavsett hur det slår ut i verkligheten.

I förbigående kan man också förundras över politikernas och medias bristande konsekvens. Ena sekunden ojar de sig över att reklamen ger människor osunda kroppsideal. I nästa ögonblick pekar de finger mot alla som är feta eller kraftiga - och folkhälsomobben uppvisar kollektiva äckel- och kräkreflexer. Om jag får gissa, så är det senare en nog så bidragande orsak till ätstörningar, självsvält och taskig självbild.

Vad politkerna inte vill inse, är att det inte finns någon folkhälsa. Det finns bara individer - som alla är olika. Vissa äter kruskakli och dricker avkok på morotsblast, sedan sitter de vid 105 års ålder och är dödligt uttråkade i sitt äldreboende. Andra äter och dricker gott, och faller döda ner innan de kostat en enda krona i pension eller hemtjänst. Några lever på att jogga och att äta sallad, men dör ändå knall och fall i joggingspåret och medelåldern. En del äter och dricker som besatta, men irriterar ändå sin omgivning genom att bli 95 bast. Människor gör olika livsval. Och mycket av det som händer, det händer utan att vi kan påverka det alls.

Får politikerna, landstinget och folkhälsofanatikerna bestämma, då skulle vi alla vara magra och förfärligt uttråkade. En sjuk själ i en sund kropp, typ. Men livet har så många olika värden. Att leva gott och att njuta, till exempel. Är inte det livsval värda att applådera?

Just nu överväger jag att pröva den där Atkins-dieten. Att leva på grillad kyckling, revbensspjäll, biff, gräddig grönpepparsås, en eller annan gratinerad hummer, camembert - och ändå bli smal och vacker - det borde vara den värsta förolämpning man kan utsätta folkhälsofascisterna för. Skål!


Vänsterpartiet och demokratin.
2004-10-06 kl 14.45.

Här följer några av de citat från Vänsterpartiets ledare Lars Ohly som Sveriges Television vaskat fram:

"Inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter kan användas i arbetarklassens intressen."

"Vi får aldrig acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen."

"Jag har varit kommunist sedan jag gick med i Kommunistisk Ungdom 1978 och aldrig förknippat det med diktatur eller förtryck."

Vidare har SVT24:s Korseld uppmärksammat vad Vänsterpartiets partistyrelseledamot Eva Björklund sagt om Kuba:

"Kuba är en demokrati och Amnesty har fel när de kallar spioner för samvetsfångar."
 
"På Kuba finns en deltagardemokrati på kommunal nivå som är väldigt intressant. I Sverige är ju medborgarnas inflytande över ekonomin till exempel väldigt begränsad, på Kuba är medborgarnas inflytande större än i Sverige."

Se senaste Korseld på:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=12186&a=177827

Kommentarer förefaller rätt så överflödiga.


Kommunismens medlöpare.
2004-10-05 kl 22.20

Vänsterpartiet får just nu löpa gatlopp för sitt historiska förflutna. Utmärkt. Inte minst för att unga människor, som inte vet eller kommer ihåg hur det var, får en bild av det hela. Synd bara att det sker mitt emellan två val. Folk glömmer som bekant så fort, så fort.

Det finns mycket att säga i sak om detta. Men det är inte de onda människornas ondska, utan "de godas" tystnad som stör mig mest. I stort sett hela Sverige var medlöpare.

Socialdemokraterna kritiserade sällan det som skedde i össtatsdiktaturerna. Media höll en låg profil. Om någon borgerlig riksdagsledamot tog upp dessa frågor i en motion eller interpellation utmålades han eller hon som extrem av socialdemokraterna. Det kunde till och med hända att sådana ledamöter fick kritik i sina egna partigrupper, för att ha stuckit ut hakan för långt. Prosit!

Vi som ändå ägnade oss åt att kritisera och bekämpa förtrycket, vi blev närmast hånade, förlöjligade och avfärdade som knäppskallar. Vid ett flertal tillfällen var jag med och ordnade demonstrationer som gick till det sovjetiska generalkonsulatet i Göteborg. Ibland var jag talare. Det märkliga var att det inte ens var speciellt lätt att få "borgare" att delta i dessa protester. Vi var en handfull MUF:are, några FPU:are och ett gäng från Östeuropeiska Solidaritetskommittén. På sin höjd något 100-tal personer. De media som inte helt teg om dessa demonstrationer höll som regel en hånfull ton i sin rapportering.

Det är inte utan viss förtvivlan som man tänker tillbaka på den tiden. Det rådde förtryck och diktatur i vårt lands omedelbara närhet. Människor spärrades in eller dödades på grund av sina åsikter och sin frihetslängtan. Folk förvägrades fri rörlighet och grundläggande fri- och rättigheter. De hölls på plats med hjälp av en mur som bevakades med beväpnade vakter, minfält och självskjutande gevär. Om detta talade man med mycket små bokstäver i vårt land. Den som höjde rösten blev avfärdad som idiot. Och det är bara sisådär 20-30 år sedan.

Låt oss i vart fall hoppas att medlöparna vederbörligen skäms i dag. Och att en och annan ung människa tänker sig för innan de drar på sig en t-shirt med en röd stjärna eller går med i ett demonstrationståg som anförs av röda fanor.

Sensmoralen är att friheten alltid måste försvaras - även om man får på huden för det!

Läs mer om Uppdrag Gransknings reportage om Ohly:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232

En, i sammanhanget kanske lite... ehhh... lättsam, berättelse från mina egna irrfärder i Östeuropa hittar du här.


Sverige behöver ett frihetsparti!
2004-10-05 kl 16.30

De senaste dagarna har flera av mina bekanta gått ur moderaterna. Samtidigt hörs liknande tongångar från en hel del folkpartister som jag umgås med. Det hela är mycket enkelt. Dessa människor är goda liberaler. De anser att de inte längre har speciellt mycket gemensamt med de två partierna.

Moderaterna ser i dag inte skatten som en frihetsfråga, utan på sin höjd som ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg. I fråga efter fråga backar de från traditionellt frihetliga krav. Folkpartiet brinner i båda ändar. Å ena sidan dagtingar man med frihetliga principer till förmån för tulipanarosen socialliberalism. Samtidigt fiskar partiledningen allt oftare i grumliga vatten, när det gäller det öppna samhället.

Det finns i dag ett tomrum i svensk politik. Liberaler som vill se så väl individuell som ekonomisk frihet har inget naturligt val på den politiska arenan. Därför borde det bara vara en tidsfråga innan de frihetliga krafterna samlar sig för att starta ett nytt parti. Om någon kommer på hur finansieringen kan ordnas, då kan detta gå från vision till verklighet tämligen omgående.


Europa, år 2004.
2004-10-05 kl 14.30

I går direktavvisade Italien 500 asylsökande. Man prövade inte deras asylskäl. Man kontrollerade inte om de svävade i fara. Man bara buntade ihop dem och satte dem på flygplan.

Den som påstår att Europa står för civilisation, rättssamhälle och starka demokratiska principer får nog vara så vänlig och tänka om.


Varför? Varför!? Varför!!?
2004-10-04 kl 17.30

Jaha, då har socialdemokraterna, vänstern och centern bestämt att klappa igen Barsebäck 2. Dyrt. Onödigt. Dumt. Dåligt för miljön. Och så vidare...

Centern har sedan urminnes tider varit emot kärnkraft, eftersom bönderna förr var rädda för modern teknik. Av någon outgrundlig anledning har denna noja dröjt sig kvar i det moderna centerpartiet. Vänstern... tja, det är ju knappast socialistiskt att vara mot kärnkraft. Kanske kan man ana att klasskampen blir lättare att driva i ett bristsamhälle? Koldoft påminner om det gamla DDR? Vad vet jag?

Men socialdemokraterna? De drivs inte av någon rädsla för kärnkraften. De borde knappast ha råd att kasta miljarder i sjön. Jag kan inte påminna mig någon förnuftig förklaring till varför sossarna vill stänga kärnkraften. Förmodligen finns det inga som helst sakliga skäl. Istället handlar det om att hålla stödpartierna på gott humör.

Miljardkostnader, miljöförstöring, kapitalförstöring - av taktiska skäl. Man blir så... matt...

Denna dumhet kommer att kosta tiotals miljarder. Räkningen kommer på din skattsedel. Stängningen kommer att medföra ökade koldioxidutsläpp med flera miljoner ton - motsvarande sisådär en tredjedel av landets biltrafik. (Lägg därtill att Barsebäck 1 redan är stängt, så du kan dubbla siffrorna.)

Rimlighet och förnuft firar inga större triumfer i dag.


Man måsta ha rätt att ha fel.
2004-10-04 kl 14.30

I senaste utgåvan av Svensk Tidskrift skriver jag om yttrandefrihet. Det handlar dels om pingstpastor Åke Green som blivit fälld för hets mot folkgrupp på grund av en en predikan och dels om Ulf Ekman i Livets ord som blivit friad i ett liknande fall. Min frågeställning är vad som händer när gränserna för yttrandefriheten bestäms av vad som för tillfället är politiskt korrekt.

Klicka på länken i stycket ovan och sedan på länken Man måste ha rätt att ha fel. (Svensk Tidskrift innehåller även mycket annat matnyttigt.)

Att vi i dagens Sverige är beredda att spärra in folk på grund av deras tro och åsikter är helt enkelt oacceptabelt. Att det dessutom sker av vad som kan beskrivas som politiska nycker, gör det än mer hårresande.


"Partiet, det är jag!"
2004-10-04 kl 14.30

Tittar man lite närmare i rullorna blir Reinfeldts utspel i dag (se nedan) än märkligare. Det strider mot vad de borgerliga partiledarna uttalat som gemensam plattform 2002. Det strider mot moderaternas eget partiprogram. Det strider mot moderata partistämmobeslut.

Det är bara att konstatera att Reinfeldt är en kall maktspelare. Vad gör det väl att han kör över partistämman och att han kastar sitt eget partiprogram i papperstuggen? Medlemmarna är ju ändå bara ett störningsmoment för den moderata partiledningen, som framgick av sommarens DN-artikel från Visby.


Ytterligare en moderat reträtt.
2004-10-04 kl 10.45

I dagens DN fortsätter moderatledaren Fredrik Reinfeldt slakten på sitt partis frihetliga idéarv, dess principer och dess politik. Nu vill han låta facket fortsätta ratta a-kassan och han vill inte längre avskaffa AMS. Dessutom viftar han bort tanken på fri lönebildning.

Man kan undra var smärtgränsen går för de moderata kärnväljarna? Men det är klart - Reinfeldt bryr sig inte. Han får ju nya väljare ifrån (s)... Det lyft Reinfeldt gett sitt parti i opinionen är dock en mycket relativ historia. Vad han de facto åstadkommit är bara att närma sig de gamla vanliga moderata mellanvalssiffrorna - som partiet tidigare nått med traditionell, konsekvent politik. Inget att bli upphetsad över, med andra ord.

Snart har vi kommit till den punkt där Sverige kommer att få ett nytt, modigt, marknadsliberalt parti - eftersom det gamla tog slut. Till dess är det inte så stor idé att släpa sig till valurnan.

Så över till något helt annat: Den som vill läsa något riktigt tufft och kul bör kika på Hakelius krönika i dagens Aftonblad. Där är en kille som inte är lös i köttet!


4:de oktober - kanelbullens dag.
2004-10-04

Den 4:de oktober brukade vara en dag till försvar för företagande, en fri ekonomi, fri konkurrens och låga skatter. Men inte längre. Svenskt Näringsliv har bytt strategi. Nu för tiden hoppas de istället få ut något av att äta mazariner med regeringen. Well. Framgången tycks begränsad.

Företagarnas Riksförbund ligger också lågt. Enligt den nya ledningen skall man inte söka politisk konfrontation. Tyvärr lever vi i en verklighet där en sådan linje i princip är lika med kapitulation.

Ett litet ljus i mörkret är att stiftelsen Den Nya Välfärden levererade en företagarvänlig bilaga med dagens Svenska Dagblad. Mycket trevligt, men det är kanske lite att predika för kören...

Men någon annan företagarvänlig opinionsbildning lär vi knappast få se i dag. Istället är den 4:de oktober proklamerad som kanelbullens dag.


Dagdriveri på andras bekostnad.
2004-10-02

Det så kallade friåret kommer att kosta 1,5 miljarder kr. Folk skall kunna ta ledigt ett år med ekonomiskt stöd från staten, är det tänkt.

Nu är det emellertid så att alla inte kan ta ledigt ett år. Egenföretagare, chefer på nyckelpositioner och folk som arbetar med skapande projekt är exempel på personer som inte kan ersättas med en vikarie.

Däremot tvingas de vara med och betala för att andra skall kunna ta ledigt och glida omkring på deras bekostnad. Orättvist och orimligt på så många plan...


Management by fear!
2004-10-01

Många hade väntat sig att statsminister Göran Persson skulle presentera sin ombildade regering när riksdagen öppnade för säsongen. Men så blev det alltså inte.

Detta har skapat stor oro ute på departementen. Ingen känner sig säker och väntan tär på nerverna. Mina källor på insidan kan berätta att statsråden mer eller mindre hoppar ur skorna varje gång telefonen ringer. Man kan liksom se det framför sig... :-)

En annan där ute som väntar på att telefonen skall ringa - men hoppfull snarare än orolig - är Jens Orback. Vad vore väl en regering utan en avdankad tv-kändis? (Att Orback just klivit in som vikarierande skolborgarråd i Stockholm, det är knappast något som skulle hindra Persson från att lyfta in honom i regeringen, om andan faller på.)

Frågan är när regeringsombildningen egentligen kommer att ske. Och varför den dröjer. Vilka pusselbitar är det som inte vill hamna på rätt plats? Eller är det bara elakt spel, för att hålla folk i herrans tukt och förmaning? Management by fear...


Persson försöker desarmera EU-konstitutionen.
2004-10-01

Statsministern fortsätter att säga blankt nej till en folkomröstning om den så kallade EU-konstitutionen.

Senaste budet är att det hela skall avgöras av riksdagen, redan innan jul 2005. Persson hoppas att frågan på så sätt hinner svalna innan valrörelsen 2006. Dessutom skulle han med detta kunna sänka Junilistans tankar på att ställa upp i riksdagsvalet.

Skicklig är han, Persson. Därmed inte sagt att han skulle ha rätt. När de flesta andra i EU får rösta om "konstitutionen" - då känns det konstigt och fel att vi svenskar förnekas samma möjlighet.

Med Perssons nya tidsplan måste man försöka se till att kravet på en folkomröstning toppar redan under hösten 2005. Det kräver en omfattande kampanj. Frågan är om EU-skeptikerna är tillräckligt starka och välorganiserade för att lyckas med detta?

Det andra alternativet, är att försöka förhala frågan, när den kommer upp i riksdagen. Kan den skjutas till våren 2006, då kommer den väldigt nära riksdagsvalet. Att gå till beslut, t.ex. ett sex månader före ett allmänt val, det är för sent. I vart fall för den som fruktar väljarnas hämnd.

En tredje möjlighet är naturligtvis att socialdemokraterna drabbas av någon skandal som ger ytterligare en allvarlig knäck åt partiets opinionssiffror. I ett sådant läge skulle ett ja till en folkomröstning kunna användas av Persson för att nå breda väljarlager och ändra agendan. (Tillräckligt låga opinionssiffror för (s) skulle kanske, i sig, kunna vara en utlösande faktor.)

Det är ett spännande spel. Vi som vill ha en folkomröstning kan fortfarande vinna. Men just nu är Göran Persson på väg att spela brallorna av oss.

Länktips - Medborgare för folkomröstning:
http://www.folkomrostning.net


SVT:s Uppdrag Granskning om vänsterns historieförfalskning:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232


Online!
2004-10-01

Välkommen! Detta är min nya blogg-sida. Den innehåller också, på allmän begäran, en del av mina samlade texter. Dem når du genom länkarna här till vänster.

Jag hoppas kunna uppdatera denna sida ofta. Lägg ett bokmärke till sidan och återkom när du känner att du behöver roas eller bli uppretad.

Om du vill läsa om varför jag tycker att det är viktigt med mediekritik och fler fria röster i debatten, kan jag rekommendera en text som du når genom att klicka här. Är du intresserad av bloggen som fenomen, rekommenderas en text på Dick Erixons blogg, klicka här.

/HAX