Bloggarkiv
Till månadens blogg.

Mina texter i urval:
Politik
Humor
Artiklar
Livet, typ

Besök även:
Allvarligt Talat!

Länkar:
Johan Norbergs Blogg
Dick Erixons Blogg
PJ Anders Linder

Stig-Björn Ljunggren
Per Gudmundsons Blogg
Spectator / Stambord
I Chydenius Fotspår

Flykten från Ankdammen
Frihet framför allt
Argast i Uppsala
Södertankar
Mostly Harmless
Maths Larsson
Stefan Geens

Haja
Xipe

Samzidata (UK)
Smedjan
CNE (Europapolitik)

Frihetsfronten
Nyliberalen
Sådan är kapitalismen
Flashback
Lankarkiv.com
HAX Media
Telefonbilder.se

E-post:
hax@bahnhof.se

Adress:
Henrik Alexandersson
Box 5367
102 49 Stockholm

SMS: 0708 866 545

www.henrik-alexandersson.se


Blogg November 2004


Citat.
2004-11-30 kl 16.30.

Ett par favoriter:

"It's exciting to have a real crisis on your hands, when you have spent half your political life dealing with humdrum issues like the environment."
- Margaret Thatcher om Falklandskriget.

"Giving money and power to the government is like giving whiskey and car keys to teenage boys."
- P.J. O'Rourke.

"When you looked at the Republicans, you saw the scum of the top of business. When you looked at the Democrats, you saw the scum of the top of politics. Personally, I prefer business. A businessman will steal from you directly instead of getting the IRS to do it for him. And when Republicans ruin the environment, destroy the supply of affordable housing and wreck the industrial infrastructure, at least they make a buck of it. The Democrats just do these things for fun. Also, the Democrats wanted the federal government to solve every one of Americas problems, from AIDS to making sure the kids wipe their feet before they come in the house. For chrissake, the federal government can´t even deliver mail, and how hard is that? The stuff´s got our address right on it and everything."
- P.J. O'Rourke.


Tisdag i bananrepubliken.
2004-11-30 kl 14.50.

När oppositionen driver partipolitisk verksamhet, då sker det med egna resurser och pengarna för detta tas ur partikassan. Men när socialdemokraterna gör samma sak, då spar man partiets resurser. Istället används myndigheternas pengar och anställda. Så här svarade statsrådet Berit Andnor i dag på en presskonferens på frågan "Är det lämpligt att regeringen ger myndigheter i uppdrag att granska oppositionens förslag?"

"Det är inget ovanligt."
"Det är någonting som vi använder väldigt ofta."
"Jag ser inget märkligt i det."

Jag kanske är lite tråkig, men jag tycker att myndigheternas resurser skall användas för att ratta deras egen verksamhet - inte till att springa partipolitiska ärenden.


SVT tvingar Gudmundson att stänga.
2004-11-30 kl 10.40.

En av den svenska bloggosfärens profiler, Per Gudmundson, tvingas lägga ner den blogg han skriver på sin fritid - för att få förlängt kontrakt på sitt jobb som redaktör på Sveriges Television.


Dagens Hakelius.
2004-11-30 kl 10.30.

I dagens Aftonblad skriver Johan Hakelius en krönika under temat "Ge fan i vilket sorts mjöl jag har i påsen!" Läsvärt. Underhållande. Rekommenderas!


Första partisekreterarbloggen.
2004-11-30 kl 10.10.

Moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin blir först ut bland sina likar med en egen blogg.


The never ending story.
2004-11-30 kl 09.25.

Dagens avslöjande är, enligt Ekot, att riksdagens ledamöter inte sjukskriver sig när de är för krassliga för att jobba. På så sätt kommer de undan den karensdag de har beslutat om för alla andra.

Politikerna, de lyckas ständigt med sitt trixande. Svenska folket, det bara sväljer, tar emot och betalar räkningen. Och väljer om samma politiker gång efter gång. Amen.


Amerikanska presidentvalet i backspegeln.
2004-11-29 kl 14.15.

I morgon tisdag har Frihetsfronten talarkväll om mediestrategier i det amerikanska presidentvalet. Alla är välkomna, ingen förhandsanmälan krävs. Se information nedan:

Frihetsfrontens talarkväll tisdag 30 november 2004

Talare: Tom Smith, Advance Team Manager åt Kerry, kampanjmedarbetare åt Clinton och Gore.

Tom Smith är en erfaren räv inom amerikansk politisk kampanjverksamhet. Han har även arbetat med fredsprocessen i Mellanöstern, NATO-toppmöten och oräkneliga statsbesök, presskonferenser och events med President Clinton.

Ämne: Media Strategies of the American Presidential Election.

West Wing på riktigt! Ta chansen att komma och lyssna till och diskutera med en av de riktiga spelarna!

Tid: Tisdag 30 november kl 18.30.

Plats: Restaurang Syster o Bror, Drottning Kristinas väg 24, Stockholm, T-bana Tekniska Högskolan. Vägbeskrivning/karta.

Bar som serverar öl, vin och lättare rätter finnes.

Vi kör som vanligt 45 minuters inledande anförande, ölpaus och sedan frågestund/debatt. Efteråt går de som vill vidare till lokal för att fortsätta dricka öl och diskutera.

Alla är välkomna. Ingen förhandsanmälan krävs.


Guillou om Egypten-affären.
2004-11-29 kl 14.15.

I dagens Aftonbladet kastar sig Jan Guillou över den så kallade Egypten-affären. Han skriver bland annat det ingen annan vågar skriva - nämligen att denna praktskandal inte blivit så stor som den förtjänat att bli - på grund av att en stor del av ansvaret låg hos Anna Lindh. Mycket läsvärt. Länk till krönikan.


DNA-registret, del 3.
2004-11-29 kl 08.30.

DNA-bevisning är inte alls så säker och självklar i brottsmål som de flesta tycks tro. Det menar juristen Johanna Björkman i denna artikel i Jusek-tidningen.


Vilken världsledare är du?
2004-11-28 kl 21.00.

http://similarminds.com/leader.html

Själv blev jag... well...

Många andra kul och intressanta tester här.


Feghet, flathet och ointresse!
2004-11-28 kl 20.15.

BBC:s stora reportage om folkmordet i Darfur, Sudan, visades i kväll på BBC World. Det är så upprörande att man fanimig får kvisslor!

FN visar flathet och blockeras av de medlemsstater som själva är skurkar (och ogärna ser att FN är handlingskraftigt i sådana här konflikter). Den sudanesiska regeringen består bevisligen onda, arroganta lögnhalsar och mördare. De trupper som sänts in av Afrikanska Unionen (AU) får inte göra något av betydelse. Västvärlden vill inte ta ordet folkmord i sin mun. USA är det enda land som kallar folkmordet för folkmord, men anser sig inte förpliktigade att handla. Framför BBC:s rullande kameror exponeras dödandet, våldtäkterna och den humanitära katastrofen. Det är så att man nästan exploderar av ilska.

Den svenska regeringen ordnar gärna glassiga och högstämda folkmordskonferenser - men är inget beredd att göra när folkmord väl pågår. Man vägrar helt enkelt att kalla folkmordet för folkmord. Men ett folkmord är det. Håller man inte med om det kan man lika gärna göra dasspapper av hela Folkmordskonventionen från 1948. Detta är en underlåtenhetssynd av gigantiska proportioner!

Svenska media gör inte många knop i frågan. Det minsta man skulle kunna kräva är att tv i vart fall visar BBC:s reportage. Det kräver ju inte ens något eget arbete. Men inte ens det...

Detta är oerhört frustrerande. Något måste göras. Men världen vänder bort blicken.

Det enda som skulle kunna få t.ex. svenska politiker att handla, det är naturligtvis om det påverkar deras egen ställning. Därför är starka reaktioner från folket och media avgörande. Men svenska folket spelar hellre Bingolotto. Och svenska media (som aldrig kunnat fokusera på mer än en sak i taget) är upptagna med annat.

Vår kollektiva skuld är stor. Och den växer förvar dag! Vad tänker du göra för att ta ditt ansvar?


Lägenhetsaffärerna rullar vidare.
2004-11-28 kl 19.00.

F.d. fackpampen Kenth Pettersson (i dag generaldirektör för Arbetsmiljöverket) har fått ett tjusigt förstahandskontrakt på en lägenhet vid Norra Bantorget i Stockholm. Fastighetsägare är Grafiska Fackförbundet. Pettersson säger till Expressen:

"Det gäller att ha kontakter. (...) Det är väl klart att inom fackföreningsrörelsen så hjälper man varandra."

Detta yttrat av en man som är del av en politisk rörelse som cementerat den svenska bostadsmarknaden - så att vanligt folk inte kan få en egen lägenhet inom rimlig tid eller på rimligt sätt. Härdsmälta.

Bort med all bostadsreglering. Inför marknadshyror. Tillåt handel med hyresrätter. Släpp bostadsmarknaden fri. Då får vi ökad rörlighet och en möjlighet för alla att hitta en bostad.


Mer om DNA-registret.
2004-11-28 kl 17.00.

Det finns naturligtvis fler nackdelar med ett DNA-register över svenska folket. (Se notisen nedan.)

En farahåga med ett sådant är att register alltid tenderar att leda till elände. På engelska brukar man beskriva processen så här: registration - taxation - opression - prohibition - extermination. Denna process beskrivs rätt väl med så gott som samtliga register som upprättats. Det börjar med goda föresatser. Men sedan kan politikerna inte hålla fingrarna i styr och det hela leder till olika former av frihetsinskränkningar. Även den som är oskyldig har faktiskt något att frukta!

En annan intressant fråga är hur man tänkt sig att det skall gå till att samla in DNA-prov från hela svenska folket. Skall polisen hantera detta? Kronofogden? Insatsgrupper? Hur gör man med dem som inte vill vara med? Bilden av folk som släpas ut i håret för att staten skall ta deras blod förefaller mindre smakfull. Hur man än vänder och vrider på frågan kommer det att bli fråga om ett starkt inslag av tvång.

Sammantaget blir bilden än mer Orwellsk.

Det går att förstå argumenten för ett nationellt DNA-register. Men det räcker inte. Problemen, riskerna och det oundvikliga tvånget gör ändå att det tydligt väger över till ett nej.

Och alla de som ändå tycker att registret är en bra idé, de kan sända in sina blodprov till polisen på egen hand. Sedan kan de sätta upp web-kameror i sina hem också, om de vill. Det är fullt tillåtet. Och om de är "oskyldiga" då har de ju "inget att frukta" av detta...


Citat.
2004-11-27 kl 21.35.

"Vi måste satsa på Gud annars går det åt helvete."

- James Dickson, konservativ högerman och medlem i Rörelsen för moralisk upprustning, oroas 1958 över urholkningen av högerpartiets kristna grund.


Vakta väktarna!
2004-11-27 kl 20.05.

Åter diskuteras ett DNA-register som skall omfatta alla svenskar. Vinsten med ett sådant är naturligtvis att ett antal brottslingar, som kränker andras liv, säkerhet, frihet och egendom kan identifieras.

Men det finns klara nackdelar. Register kan alltid missbrukas. Och risken är att den svenska polisen, som inte är känd för sin effektivitet, kommer att lägga alla ägg i en korg. De brott som går att lösa med DNA-identifiering blir snabt lösta, medan andra, som kräver hårt och hederligt polisarbete hamnar i avskrivnings-högen. Det vore olyckligt.

Om detta register skulle bli verklighet, då måste det och de som använder det övervakas. Det får inte användas felaktigt eller vårdslöst. Det får inte användas integritetskränkande för vanliga medborgare. Det får inte användas av storebror för att hålla koll på folk i största allmänhet. Och med tanke på att mycket av det som i dag är olagligt vilar på lagstiftning som bygger på tyckande och åsikter och är brott utan offer - så måste man nog se till att registret inte får användas i alla sammanhang. Det måste finnas ett tydligt övergrepp mot, liv, hälsa, säkerhet eller egendom med i bilden.

Registret och de som använder det måste helt enkelt övervakas - av folk som har ett tydligt engagemang i integritets-, frihets och rättssäkerhetsfrågor. Men - är det någon som tror att så kommer att ske?

Sammantaget förefaller riskerna påtagliga. Så tack, men nej tack.


Lördag i Stockholm.
2004-11-27 kl 18.45.

Smockfullt med julhandlare. Och en tomte med horn som vandrade Hamngatan upp och ned. Han var tydligen en protest mot kommersialismen. Att det i dag är "buy-nothing-dag" tycks i övrigt ha gått spårlöst förbi.

Fler var det som lade märke till Ukrainska Sällskapets demonstration för frihet och demokrati. Ett 50-tal av sällskapets medlemmar och en handfull svenskar trotsade snålblåsten framför Kulturhuset vid Sergels Torg i Stockholm.

Från klockan 13 till 16 höll man på. Själv var jag med i en dryg timma, under vilken jag hann leverera ett litet improviserat anförande. Efter detta skanderade demonstranterna "Tack så mycket Sverige!". Jovisst, var så goda. Men Sverige som sådant skulle nog inte lägga två strån i kors för att lösa den pågående konflikten i Ukraina. Däremot har många enskilda frihetsvänner engagerat sig den senaste veckan. En stor eloge till alla som ställt upp!


Ny orange demonstration.
2004-11-26 kl 21.15.

Ukrainska Sällskapet håller i morgon, lördag den 27 november, ännu en demonstration för frihet och demokrati. Sergels Torg, Stockholm, kl 13-16. Slut gärna upp!


Fruktan för frihet.
2004-11-26 kl 19.50.

Det här med frihet är rätt laddat. Folk går igång på allvar när man har fräckheten att ens föreslå att människor skall få bestämma över sina egna liv. Frågan är varför det är så? Frihet borde ju så att säga vara normaltillståndet - där var och en får göra som han eller hon själv vill, så länge man inte kränker någon annans frihet.

Samtidigt är frihetens fienders utopier omöjliga. Det går inte att skapa ett samhälle där alla lever socialistiskt, kristdemokratiskt, konservativt, kristet eller enligt islam. Människor är olika. Enda sättet någon av dessa idéer kan bli allomfattande är genom tvång.

Men detta kan dogmatikerna aldrig erkänna. De tror enögt på sin lära och vill inte låta sig nöjas med mindre än makten att kunna tvinga alla att dansa efter samma pipa.

Det är kanske därför frihetens idéer - att leva och låta leva - är så provocerande för dem. Friheten är det uttalade hotet mot alla maktmonopolistiska strävanden. Därför är själva tanken och diskussionen om frihet i sig ett störningsmoment för kollektivister av alla de slag.

Låt folk leva i socialistiska kollektiv om de vill. Låt folk be morgonbön hela dagarna, om de så önskar. Låt folk vara knökigt konservativa och leva på opera och Chateau Margot, om dom känner för det. Låt folk tro på gud, allah, jahve eller en liten grå sten. Det är OK. Det är denna mångfald som är frihet.

Jag har skrivit det förr - det finns en moralisk dimension här. Frihetsvännerna vill ge sina motståndare rätt att leva efter eget huvud. Men de skulle aldrig vara beredda att låta oss leva i frihet. Jag tror att en del av frihetens fiender faktiskt förstått detta. Och har de förstått, då bör de också skämmas en smula. Därav deras höga och oförsonliga tonläge.


DN/Temo.
2004-11-26 kl 02.10.

Enligt DN/Temo råder åter majoritet i opinionen för det borgerliga blocket. Socialdemokraterna går tillbaka och vänsterpartiet fortsätter sitt ras.

Mellanvalssiffor? Borgerlig styrka? Tillfällig ras för (s) på grund av de många lägenhetsaffärerna? Vem vet? Men en sak vet vi - (v) är inne i sin djupaste kris på många år.

Nu räcker det inte längre med att Lars Ohly gör avbön från att kalla sig kommunist. Krisen inom vänstern har gått längre än så. När väl bilden av vänsterns diktaturkramande (som vi är många som talat om länge) väl fick genomslag - då var det med besked. Detta mötte man märkligt nog med något slags dogmatisk förnekelse, snarare än med krishantering. Prosit! Om trenden fortsätter kommer (v) att åka ur riksdagen nästa val. Och de har bara sig själva att skylla.


Om inte om vore...
2004-11-26 kl 01.25.

Maths Larssons blogg (killen som inte blev ordförande i MUF) kan man läsa det installationstal han aldrig fick hålla och den DN-debattartikel han aldrig fick posta. Kul grepp.


Orange, del 2.
2004-11-25 kl 23.55.

Efter att raskt ha lagt ut bilder till alla som vill ha och sedan hanterat lite jobb som jag inte hann med i eftermiddags, är det nu dags att sammanfatta intrycken från demonstrationen utanför Ukrainas Ambassad i kväll.

Klockan halv sex var det lite glest i leden, om man så säger. Men under den följande halvtimman strömmade folk med orange flaggor och banderoller till. Ett 50-tal allt som allt. Facklor tändes och klockan sex kunde talen börja.

Talare var Johan Norberg (Timbro), Jens Eriksson (FMSF), Johan Forsell (MUF), Natalya Rudyk (Ukrainska Föreningen) och jag själv (som representerade Frihetsfronten). Ett särskillt omnämnande skall även Kristian Karlsson ha, som arrangerade demonstrationen.

Själv talade jag om hur jag i mitten av 80-talet stod framför Berlinmuren, vid Brandenburger Tor, och undrade om jag under min livstid skulle få se den falla. Sedan gick allt med en väldig fart. Inte bara muren och DDR föll. Alla kommunismens lydstater i Europa fick frihet. Ja, självaste Sovjetunionen föll samman. Och vi ser fortfarande hur människor kämpar för sin frihet och hur skurkregimer faller när folket säger sitt. Demokratiseringsvågen rullar alltså fortfarande på. Avslutningsvis hoppades jag att vi skulle slippa ses här igen - det vill säga att reformvännerna i Ukraina snart skall ha segrat.

Vi var ett gäng. Inte jättemånga. Men tillräckligt många för att visa att folket i Ukraina har stöd även här i Sverige. En bekant berättade att en motsvarande demonstration pågår i Bryssel, utanför Europaparlamentet. Vi som lever i fria länder kanske inte handfast kan förändra det som sker i Kiev. Men vi kan visa att vi bryr oss. Och det är viktigt för människorna som demonstrerar där, dygn efter dygn, just nu. Några bilder från vår demonstration skall tydligen läggas upp på en Ukrainsk blogg - vilket kan vara ett litet tecken på att det vi gjort i dag var uppskattat.

Frihetskampen går vidare...


Orange.
2004-11-25 kl 20.50.

Kort varsel, snabba puckar - men ändå rätt bra uppslutning. Det är facit för demonstrationen utanför Ukrainas Ambassad i kväll. Med alla orange flaggor och banderoller såg det nästan ut som ett möte med Junilistan. Här är ett par bilder...

Högupplösta bilder, fria för publicering i media, finns här och här.


Flash: Demonstration vid Ukrainas Ambassad!
2004-11-25 kl 14.45.

I dag, tordag, demonstreras det för frihet och rättvisa val utanför Ukrainas Ambassad, Stjärnvägen 2 A på Lidingö. Tid kl 17.30 - 18.30. Slut upp! Karta.

Korta anföranden av bl.a. Johan Norberg, Johan Forsell och Jens Eriksson.

Sprid informationen vidare!

Vägbeskrivning för dig som åker kolletktivt: Åk tunnelbanans röda linje till Ropsten, ta någon av bussarna (utom 203 el 222) och kliv av vid första hållplatsen (Torsvik).

Mycket att läsa om krisen i Ukraina finns bland annat på följande bloggar: Johan Norberg, Per Gudmundson och Ankdammen (en mycket omfattande artikel på den sistnämnda). Alla tre finns i länksamlingen här till vänster.


TANSTAAFL.
2004-11-25 kl 13.05.

"Det är inte normalt att äta gratis lunch. Det är ännu mindre normalt att få betalt för att äta gratis lunch."

- Göran Greider, Dalademokraten, om riksdagsledamöternas fusk med traktamenten.


Det stora avslöjandet.
2004-11-25 kl 01.05.

I Aftonbladet mullrar Hakelius över att Kalla Fakta inte fick Stora Journalistpriset för sitt avslöjande om den så kallade Egypten-affären (se notisen Dags att börja göra motstånd? nedan). Klart läsvärt och mitt i prick.


PC.
2004-11-24 kl 18.50.

Nojor, tro, moralpanik och dogmatism. Det som kallas politiskt korrekt är som regel inte korrekt alls - bara politiskt.


Bortkastade pengar.
2004-11-24 kl 15.30.

I Stockholm har man börjat sätta upp talande papperskorgar. Till en kostnad av 7.500 kr st. På skattebetalarnas bekostnad.


En imagefråga.
2004-11-24 kl 14.50.

Stockholms stad har tryckt upp en glättig färgfolder för att informera om stadens nya skolplan. I foldern finns bilder på olika lärare och elever. En av bilderna föreställer nye MUF-ordföranden Johan Forsell.

Detta fick socialdemokraterna att bli sura. Foldern har nu tryckts om - utan blid på Forsell. Kostnaden för stadens skattebetalare blir närmare 60.000 kr.


Dags att börja göra motstånd?
2004-11-23 kl 16.45.

I går uppmärksammade TV4:s Kalla Fakta på nytt den så kallade Egypten-affären. I ett snabbt och effektivt grupparbete utvisade den svenska regeringen, säkerhetspolisen och amerikanska CIA två asylsökande till Egypten där de fängslades och utsattes för tortyr. En av de två dömdes senare efter en summarisk rättegång i en militärdomstol till 15 års fängelse. Ingen av dem förefaller ha gjort sig skyldiga till något brottsligt. (Däremot hade de varit oppositionella i Egypten, vilket gjorde att landet mer än gärna öppnade sina fängelsehålor för dem.)

Den svenska regeringen lät sig nöjas med ett papper från Egypten, som sade att man inte tänkte tortera de två. Men den egyptiska regimen ljög - och Sverige har inte gjort många knop för att rätta till det som skett.

Säkerhetspolisen hävdar att man diskuterat operationen och fått klartecken från så väl Utrikesdepartementet som Justitiedepartementet. På UD förnekar man att man kände till operationen - och gömmer sig bakom det faktum att det ansvariga statsrådet, Anna Lindh, är död. Justitieministern kommenterar inte saken över huvud taget. Ingen är beredd att ta ansvar. Alls.

Tortyr, förtryck, summariska militärrättegångar, långa fängelsestraff på lösa grunder - detta är tungt, mycket tungt! Regeringen rycker på axlarna och verkar inte tycka att det hela är så speciellt viktigt. Denna likgiltighet är upprörande och oerhört skamlig!

Vi noterar: De två egyptiernas svenska advokater fick information om utvisningen först efter att den genomförts. Regeringen lät sig blåögt luras av Egyptens försäkran om att tortyr inte skulle förekomma. Regeringen, UD, Justitiedepartementet och Säkerhetspolisen gav CIA fria händer att hantera grovjobbet. CIA handlade på ett sätt som knappast är förenligt med svensk lag. Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter bortsåg alla inblandade politiker och myndigheter helt ifrån. Och i efterhand har man handlat lamt eller inte alls för att rätta till vad man ställt till med. En komplett moralisk härdsmälta, således.

Nu är det dags att vi ställer oss några viktiga frågor:

Om svenska politiker och myndigheter så uppenbart gör karottunderlägg av rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna - kan vi då över huvud taget lita på dem?

Om svenska politiker och myndigheter sätter processer i verket som leder till att människor utsätts för övergrepp, tortyr och godtyckligt fängslande - skall vi i så fall låta dem hållas?

Om svenska politiker och myndigheter varken kan eller vill hantera den situation som uppkommit - är de då över huvud taget kompetenta?

Om svenska staten deltar i verksamhet som strider mot de mänskliga rättigheterna - är det i så fall inte dags att börja göra aktivt motstånd?


West Wing - på riktigt!
2004-11-23 kl 15.15.

Nästa tisdag är du välkommen att lyssna till, och diskutera med, en riktig amerikansk spin doctor, som jobbat med Kerry, Gore och Clinton. Se inbjudan här.


Bad boy.
2004-11-23 kl 14.55.

Miljöpartiet i Stockholm vill använda skattebetalarnas pengar till att bygga ett turkiskt bad.

- Det skulle kunna ge en ny möjlighet till vila, rekreation och meditation i vårt samhälle, som annars präglas av stress och påfrestningar, säger Christer Öhgren (mp). Stress och påfrestningar var ordet, sa Bull.


Kiev 2004, del 2.
2004-11-22 kl 17.55.

Just nu har Kievs borgmästare förklarat att polisen inte tänker ingripa mot protesterna på stadens gator. I parlamentet pågår förhandlingar - där allt fler ledamöter vägrar att acceptera det officiella resultatet i presidentvalet.

Skall detta bli ännu en "sammetsrevolution"? Kommer manifestationerna att kunna hållas fria från våld? (Fria från ingrepp från polis och militär; fria från provokatörer som går in för att skapa bråk?)


Staten skall inte sälja schampo.
2004-11-22 kl 17.40.

Statliga Apoteket förbereder sig nu inför EU:s direktiv om att Sverige måste skrota apoteksmonopolet. (Vilket lär komma inom ett par veckor.)

I första hand blir det receptfria läkemedel som kommer att kunna säljas i vanliga affärer - med början under nästa år. Vilket är utmärkt.

Men Apoteket tänker inte ge sig så lätt. Genom ett helägt bolag, Adara, tänker man ta upp konkurrensen med vanliga butiker. I "Apoteket Shop" kommer allt från schampo och tamponger till huvudvärkspiller och hemorojdsalva att säljas. Varför skall staten ägna sig åt detta? Varför skall staten konkurrera med fria handlare?

Varför skall skattebetalarna finansiera politiskt styrda butiker vars enda uppgift är att försöka sno marknadsandelar från tusentals fria handlare?

Skrota tankarna på "Apoteket Shop". Och släpp dessutom rätten att sälja receptbelagda läkemedel fri till licensierade, privata apotek. Då kan folk i hela landet få god service på tider och platser som passar dem. Det vore på tiden.


Kiev 2004.
2004-11-22 kl 17.15.

Nu samlas människor på gatorna i Ukrainas huvudstad Kiev. Folk reser till från andra städer. Det här kommer att bli väldigt intressant.

Att makthavarna aldrig lär sig att det är en dålig idé att stjäla ett val. Det blir som regel början till slutet för dem själva...


Vem är förvånad?
2004-11-22 kl 14.15.

Ukraina har gått till valurnorna för att välja president. Mätningar vid vallokalerna gav oppositionens kandidat segern med tämligen bred marginal. Men den slutliga sammanräkningen tycks ge rakt motsatt resultat. De isolationeistiska gammelkommunisterna biter sig kvar vid makten.

Det enda som är förvånande med presidentvalet i Ukraina är att det finns de som är förvånade över valfusket. Det kunde man liksom räknat ut i förväg. Jag menar, regimen försökte giftmörda oppositionens ledande kandidat, Jusjtjenko. Det är ett rätt säkert tecken på att något är galet.


Gå på bollen!
2004-11-22 kl 11.45.

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt mötte finansminister Pär Nuder i en miniduell i gårdagens Agenda. Inte jättespännande.

Med detta fortsätter Reinfeldt att gräla med statsministerns underhuggare (vanligtvis brukar det vara justitieminister Thomas Bodström).

Göran Persson själv håller sig på sin kant. Han vet att varje gång han kan undvika en debatt med oppositionsledaren, man mot man, så degraderas Reinfeldt.

Men om Reinfeldt nöjer sig med att debattera mot dem som spelar andra fiol, då kommer han aldrig att upplevas som något verkligt alternativ som statsminister.

OK, för eller senare måste Persson säkert ta en sådan duell. Men han kommer inte att ta den en dag tidigare än vad som är absolut nödvändigt.

Skall det bli några skarpa debatter mellan oppositionsledaren och statsministern innan valrörelsens slutskede - då får moderaterna nog vara så goda att ta tjuren vid hornen och offentligt utmana Persson. Gör de inte det - då kommer de aldrig att uppfattas som något seriöst alternativ vad gäller själva regeringsmakten.

(P.S. Riksdagsdebatter räknas inte. De är som regel bara röriga, med allt för mycket folk inblandat. Vad texten ovan handlar om, det är en duell man mot man.)


Ögonblicksbilder.
2004-11-20 kl 22.50.

MUF-stämman har inte bara valt ny ledning. Ögonblicksbilder från eftermiddagens övning finns på Gudmundsons blogg. Mycket insiktsfullt om MUF:s selling point: Sprit och sex.


Tjuvnyp.
2004-11-20 kl 20.10.

Vad gör man när dom inte vill ha en? Jo, man gör som Maths Larsson, killen som inte lyckades bli vald som MUF-ordförande i dag. Man levererar ett tjuvnyp som är doppat i gift och rullat i socker.

Den nyvalde ordföranden, Johan Forsell, gjorde vad som förväntas av en MUF-ordförande. I sitt installationstal och sin SVT-intervju gjorde han rakt och dödsföraktande processen kort med både sitt partis ledning och med välfärdsstaten.

Så - vilket utrymme lämnar detta då Maths Larsson, när tv vill intervjua honom? Jo, han kramar den moderata partiledningens nya, mjuka stil. (På tv lät han rent av som en kristdemokrat på valium.) Detta fyller gissningsvis två syften. Dels kommer han alltid att kunna säga "vad var det jag sa" när någon tycker att den nya MUF-ledningen tar i för mycket. Dels straffar han den moderata rörelse som, i sin helhet, alltid har motarbetat kuppkandidater till ordförandeposten i MUF. Han straffar den genom att krama sin partiledning. Hårt.

Mycket underhållande, som powerplay betraktat. Mindre lustigt politiskt, förvisso. Men nu lär Larssons karriärväg i moderpartiet ligga öppen. Dess kommungubbar (som alltid tyckt att MUF är jobbiga) kommer att älska honom. Se där, även ett nederlag kan förvaltas...

Inte illa trixat för en kille som alltid tidigare varit väldigt nyliberal...


MUF: Business as usual.
Sollentuna 2004-11-20 kl 12.10.

Akt 1.

Få saker kan dofta blod tidigt på morgonen som en stämma i ett politiskt ungdomsförbund. Speciellt när det närmar sig personval och inte minst när valberedningen är oense om vem som skall bli ordförande.

När Moderata Ungdomsförbundet, MUF, återupptog sin stämma i morse var det efter en natt av intensivt myglande. Ställningen mellan de två ordförandekandidaterna föreföll vara jämn, men enligt ryktet med en liten övervikt för utmanaren - Maths Larsson. Läget var darrigt. Det var inte uteslutet att det i princip skulle bli dött lopp.

Valberedningens ordförande, Tove Lifvendahl, presenterade med ljusbilder på Ronald Reagan sitt förslag - Johan Forsell.

Oppositionen talade å sin sida om att det var dags att göra upp med en kultur av ryggdunkande - för att i nästa andetag försäkra ombuden om att Maths Larsson inte längre är narkotikaliberal alls.

Lätt panik spred sig bland alla dem som satt upp sig på talarlistan när mötesordföranden, Gunnar Hökmark, drog ner tidsgränsen för pläderingar från fyra till tre minuter. Rödpenna fram, för att korta de noga inövade talen - vilket inte alltid riktigt lyckades.

Debatten dominerades till en början av Forsells anhängare - unga människor med en etablerad position i MUF och inte sällan redan i moderpartiet. Var läget verkligen så jämnt som man påstått? Eller var ändå en revolt på gång bland de mer anonyma ombuden? Tja, ju längre tiden led, ju mer började man faktiskt ana embryot till en revolt underifrån.

Den trygge och etablerade eller den entusiasmerande frifräsaren? Killar med lön från partiet mot tjejer från små distrikt - för att dra det hela till sin allra yttersta spets. Nu började det dra ihop sig till votering. Lite smått spännande, faktiskt.

Akt 2

Motionsbehandling under rösträkningen. Justeringsmännen kommer in och lämnar sin lappen med resultatet till Hökmark - som försöker se neutralt bister ut.

Klubban i bordet. Hökmark spänner ögonen i stämmoombuden... Johan Forsell 64 röster. Maths Larsson 47 röster. Stående ovationer från nästan alla. Disciplin, uppslutning och sammanhållning är trots allt en av MUF:s starka grenar.

Så levererar Johan Forsell sitt installationstal. Ett tal om frihet, med många poänger, som presenteras med lättad övertygelse. (Den förkortade versionen går att läsa på dagens DN Debatt.)

Tiden då striden om ordförandeklubban i MUF stod mellan "goda" och "onda" kan nog anses vara över för gott. Nu för tiden är det i princip bara övertygade frihetsvänner i olika frisyrer som kandiderar mot varandra. Rätt sympatiskt. Finns det skillnader i dag, då handlar det mer om person och organisation.

Nu återstår att se om Moderata Ungdomsförbundet och Johan Forsell klarar av att hålla fast vid friheten - samtidigt som moderpartiet glider åt vänster.

Och Maths Larsson - tja, nu kan han ju bli narkotikaliberal igen...


Var är dom nu?
2004-11-19 kl 16.30.

Ibland är det som inte sker lika intressant som det som sker.

Till exempel kommenterar vänstern inte med ett pip de pågående fackliga bostadsskandalerna.

Annat ljud i skällan var det när det handlade om näringslivets fallskärmar och skandaler. Då mullrade statsministern med sin allra myndigaste stämma. Vänsterpartister rullade med ögonen av upprördhet, framför tv-kamerorna.

Men nu är det alltså knäpp tyst.


Flyktingamnesti nu!
2004-11-19 kl 13.40.

Även Riksrevisionsverket riktar nu hård kritik mot Migrationsverket. Dess verksamhet är ineffektiv och långsam. Detta skapar onödigt lidande bland de asylsökande. Och kostnaderna för skattebetalarna blir onödigt höga.

När flyktingmottagandet har havererat, då måste något göras. Den enklaste, mest humana och billigaste åtgärden kräver bara ett klubbslag i regeringen. Ge alla som idag sitter fast i Migrationsverkets byråkrati uppenhållstillstånd! Med en sådan "flyktingamnesti" kan köerna nollställas och Migrationsverket får en möjlighet till en omstart för en mer human, rimlig och effektiv verksamhet.


Makthavarna går inte lottlösa.
2004-11-18 kl 19.40.

TV4 har just visat hur socialdemokratiska makthavare i Stockholm har haft gräddfil till kolonilotter, bland annat i Tantolunden på Söder. Frågan man ställer sig är om det omfattande mygel som avslöjats på senare tid bara gäller hus och bostäder. Hur är det till exempel i vårdköerna? Får pamparna (som själva orsakat köerna) förtur där också?

När Göran Persson under sommaren fick sin höfledsoperation svor sig Södersjukhusets styrelse fri från att ha särbehandlat honom. Så det måste gått till... well... på något annat sätt... när det räckte med att han satte sig i en bil och åkte dit, för att få sin operation. För vanliga människor går det som bekant inte lika snabbt.

Att Persson valde Södersjukhuset (i vars styrelse hans fru, Anitra Steen, för övrigt sitter) hade klara politiska skäl. Genom jobbet hade statsministern en privat försäkring - som kunnat ge honom vård på t.ex. Spohiahemmet. Men det skulle bli jobbigt politiskt om han valt ett privat sjukhus istället för ett offentligt. Således kastades de pengar skattebetalanrna pyntat för den privata försäkringen i sjön. Sedan fick samma skattebetalare stå för fiolerna för operationen - en gång till - men nu i den offentliga vården. Och eftersom det är kö till höftledsoperationer måste Perssons byte av sjukhus i rimlighetens namn även ha petat ner folk ett snäpp i den offentliga kön. Allt för att upprätthålla en image av politisk korrekthet.


Mellan då och sedan.
2004-11-18 kl 19.10.

Smedjan skriver Johan Norberg denna vecka om motpolerna i det svenska medielandskapet. På ena sidan står de nya, fria bloggarna och på den andra sidan traditionella media, symboliserad av Sveriges Radio. Läsvärt.


Barnkammarskräck.
2004-11-18 kl 08.25.

Reuters skriver i dag att brittiska barnkammarrim innehåller tio gånger mer våld än tv:s sändningar. Läs notisen här.


Ett varv till.
2004-11-18 kl 07.35.

Torsdag morgon och Dagens Nyheter kommer med ännu ett avslöjande om fackföreningsadelns bostadsaffärer. Den här gången är det en av facket förvaltad stiftelse som beslutat att vräka behövande kvinnor från sina hus. Varför? Jo, för att arbetarrörelsens eget bolag Riksbyggen skall få bygga lyxbostäder där istället. Prosit!


Just another fine mess...
2004-11-18 kl 06.55.

Spionorganisationer är till sin natur rätt knepiga. Verksamhet som omfattar dold informationsinhämtning och hemliga aktioner kan lätt få problem med sitt förhållande till verkligheten. Är den information man inhämtat korrekt? Handlar det måhända om desinformation? Bygger trovärdighet på fakta och god analys - eller på önsketänkande och självbedrägeri? Ligger analysen i fas med utveckligen - eller kanske ett steg före eller möjligen ett efter? Ligger fiendens verklighetsbild i fas? Och hur vet man i så fall det? Att vara smart är viktigt, men att vara översmart kan vara farligt. Det räcker inte att bara betrakta den information man samlar in - källan, budbäraren, formen, platsen och tidpunkten kan också avslöja mycket. Underrättelseverksamhet är kort sagt en soppa.

Inom amerikanska CIA råder just nu något som börjar likna kaos. Bilden av vad som sker är tudelad. Det enda som står klart är att det började i samband med att spoinorganisationen fick en ny chef, Porter Goss.

Å ena sidan är det rätt uppenbart att det sedan länge varit på sin plats med en uppstramning av CIA. Information om 911-attentaten gick både CIA:s och FBI:s näsa förbi. Mycket av det underrättelsematerial som låg till grund för anfallet mot Irak var felaktigt eller i vart fall tveksamt. När det gäller länder som Norkorea är det oklart om organisationen vet så värst mycket mer i dag än vad den gjorde för 10 år sedan.

Precis som alla andra organisationer utvecklar underrättelseverksamhet byråkratiska krämpor och en tilltagande komplexitet, som så småningom leder till förfall. Skillnaden mot andra former av byråkrati eller offentlig verksamhet är att få som befinner sig utanför t.ex. CIA:s väggar vågar eller kan komma med relevant kritik. Dels är det svårt att få fram aktuella fakta. Dels fruktar man att varje ingrepp eller reform - av dolda skäl - kan få oförutsedda, irreparabla och förödande konsekvenser. Detta lämnar som regel underrättelsetjänster att drabbas av samma problem och ineffektivitet som all byråkrati i övrigt. Fast i lugn och ro - med betydligt färre skarpa kritiker än t.ex. polisen, sjukvården eller utbildningsväsendet.

Å andra sidan så är det verkligen vanskligt att städa upp i denna typ av organisationer. Felprioriteringar, otillräcklig bakgrundsinformation, brådska och dogmatism kan få förödande konsekvenser. Det kan handla om liv och hälsa för dess medarbetare, om nationell säkerhet - ja, i värsta fall om krig eller fred.

Att bedriva underrättelseverksamhet är i sig oerhört otacksamt. När man misslyckas, då blir det som regel uppenbart och påtagligt för en var. Men när man lyckas, då är det långt ifrån alltid man möts av uppskattning. Man kan kallt räkna med att det finns många framgångar (som varit viktiga för oss alla) som ingen någonsin kommer att få höra talas om. Det ligger liksom i den hemliga verksamhetens natur.

Valet kan tyckas omöjligt: Antingen städar man upp - och riskerar värdefull kunskap och viktiga strukturer. Eller också låter man allt fortsätta som vanligt och ber en bön om att underrättelsefolket verkligen vet vad de sysslar med.

I CIA:s fall har Bushadministrationen skickat in en chef med hårda nypor - Porter Goss. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. På chefsnivå sker en mängd avhopp. De hävdar att de inte kan ta ansvar för verksamheten om den slås sönder och stöps om. Dessutom förekommer en mängd läckor till media - framför allt till Washington Post (som tacksamt trycker vad som erbjuds).

Nu är frågan om denna turbulens orsakats av att den nya ledningen träffat mitt i prick och trampat på riktigt ömma tår. Eller handlar det om genuin upprördhet över att Goss och hans stab går fram som en elefant i en porslinsbutik?

Frågan är om det alls är möjligt att reformera underrättelseorganisationer. Möjligen vore det enklare och bättre att med jämna mellanrum bygga upp något nytt.

Bara tiden kan utvisa om man lyckas effektivisera och vässa CIA. Det är en fråga som inte bara får betydelse för USA, utan för hela den fria världen.

(För den som vill kufa mer på detta område rekommenderas boken Spionernas Krig av Edward J Epstein. Den skrevs om och under kalla kriget, men innehåller mycket om underrättelseverksamhet av mer allmänt intresse. Tyvärr är den sedan länge slut på förlaget - men brukar fortfarande finnas på större bibliotek.)


Bananrepublik!
2004-11-17 kl 19.25.

De senaste dagarna har det uppmärksammats hur ledare i den så kallade arbetarrörelsen tillskansat sig lägenheter och sommarhus som var avsedda för behövande. Under lång tid har det knorrats över att socialdemokraterna använder utnämningsmakten till att gynna folk med partibok. Härom veckan visade TV4 hur avdankade sossar får egna myndigheter att styra över, som en slags gyllene handslag efter lång och trogen tjänst.

Chefen för landets spritmonopol är gift med statsministern. Spelmonopollet gynnar ett fåtal, främst statskassan - men även den socialdemokratiska partikassan. En av arbetsmarknadens parter, LO, köper sig fortlöpande inflytande över den politiska makten. Staten bestämmer vilka som skall få syssla med nationella tv- och radiosändningar. Kultureliten avlönas med livslånga kulturarbetarlöner, för att hållas vänligt inställd.

Och så där kan man fortsätta uppräkningen. Det är inte svårt att komma fram till att (s) behöver en lång time out från makten.


Slaget i Sollentuna.
2004-11-17 kl 19.05.

Torsdag till söndag har Moderata Ungdomsförbundet, MUF, sin stämma i Sollentuna, norr om Stockholm. Vad få utomstående (och i princip inga media) uppmärksammat är att man förefaller stå inför en ordförandestrid.

Med den majoritet av valberedningen och en majoritet av distriktens nomineringar bakom sig står Johan Forsell. Motkandidat, med en reservation i valberedningen och enligt uppgift med stöd av en majoritet av ombuden står Maths Larsson. Personvalen avgörs på lördag, klockan åtta på morgonen - efter ett par dygns intensivt myglande.

Som i alla andra personstrider finns det gott om snaskigheter och fula knep i denna fight. Skall man hitta någon skillnad mellan kandidaterna, då handlar det nog om att Forsell är mer av en traditionalist och Larsson mer av en frifräsare. På lördag vet vi vem av dem MUF till slut valt.


Exit Kim Jong Il?
2004-11-17 kl 18.15.

Just nu surrar nya rykten om Nordkorea. Enligt diplomater i landet har man börjat plocka ner bilder som föreställer diktatorn Kim Jong Il. Kvar finns dock bilderna på hans far Kim Il Sung.

Pågår en maktstrid? Har Kim Jong Il avlidit? Spekulationerna är många. Från nordkoreansk sida avvisas de dock med orden "Det är falsk information. Du kan inte ta ner solen från himlen. Det är omöjligt."


Skit sjunker.
2004-11-17 kl 16.10.

Om två år är det val. Då har väljarna säkert glömt bort saker som LO:s lägenhetsmygel, Orbacks hästuttalande och allt annat som vänstern ställt till med. Det räcker faktiskt med att titta igenom texterna för den korta tid denna blogg har varit online, för att inse att skit tyvärr sjunker.

Något jag funderat över i samband varje valrörelse är varför ingen satt sig ner och tagit fram en omfattande och uttömmande vitbok (eller kanske en tv-film) över vad som verkligen skett under den senaste mandatperioden (eller för all del under en längre tid). Det skulle bli en förfärande och nyttig påminnelse.

Kommer "någon" att ta tag i detta? Eller skall man behöva göra allt själv?


Kvartalspolitik.
2004-11-17 kl 14.45.

I går backade moderaterna från sin politik. Igen.

Socialdemokraterna hade varit elaka mot Reinfeldt i fråga om ersättningsnivåerna. Partiet hade tappat någon procent i opinionen. Det räckte för en ny avbön...

Om moderaterna väljer att fortsätta fly istället för att stanna och slåss, då kommer partiet snart inte att ha någon egen politik kvar.

(Se även notisen Baklänges in i framtiden, från 1/11, på denna sida.)


Gatlopp.
2004-11-17 kl 00.15.

Jag undrar: Var är rubrikerna?

Under hösten fick riksdagsledamoten Per Bill medias samlade, obarmhärtiga uppmärksamhet. Han hade varit på vinprovning och joggade hemåt med barnvagnen - när han blev nerbrottad av en nattklubbsvakt. Vakten tyckte att det såg konstigt ut och sprang på honom bakifrån. Eftersom Per Bill står under mordhot är det inte svårt att förstå att visst handgemäng uppstod.

Per Bill är därför i dag misstänkt för våld mot tjänsteman. Han blev även omhändertagen av polisen - men vägrades vid omhändertagandet ett alkoholtest. (Och kan således inte bevisa sin sak i sammanhanget.) Han tog därför en time-out som riksdagledamot. Så långt historien.

Per Bill är nu på väg tillbaka till riksdagen. Den rättsliga prövningen kvarstår. Men han har frivilligt underkastat sig en undersökning om eventuella alkoholproblem. Denna visar inga som helst tecken på alkoholproblem. Inget i vanor. Inget i levervärden. Inget enligt Folkhälsoinstitutets måttstock. Inget ärftligt. Utvärderingen visar att han tillhör den del av den manliga befolkningen som har "sundast" relation till alkohol. Det finns alltså mycket som talar till Per Bills fördel. Och en hel del som pekar på att mediadrevet med världskrigsrubrikerna tog i lite för mycket.

Detta har lett till en artikel i Expressen och till några små, väl undangömda notiser i övrig media. Nu vet jag att detta är en lite fånig fråga: Men - varför begår man karaktärsmord på löpet, på sidan ett och på uppslag efter uppslag - och gömmer undan sådant som talar till den omskrivnes fördel i en notis på sidan 27? Var är rubrikerna?

Goda nyheter är inte nyheter. Att jaga stämmer bättre överens med mediedramaturgin än att fria. Skandaler säljer bättre än fakta. Jag vet att det är så. Jag förstår det. Men jag kan inte låta bli att tycka illa om det.

Per Bill är en ovanligt sund själ, för att vara riksdagsman. Han är en stor humanist och har ett öppet sinne. Just därför är det tråkigt att det var just han som drabbades av medias skoningslösa drev. Det finns så många träbockar i riksdagen i övrigt, som på goda grunder kunde ha förtjänat rottingen. Riksdagsmän som är stupfulla till och med inne i kammaren. Men de är tydligen inte tillräckligt nyhetsmässiga...


Folkmord i det tysta.
2004-11-16 kl 15.15.

Dagarna går och folkmordet i Darfur nämns knappt ens på notisplats i media. FN tvår sina händer. EU pysslar med annat. Den svenska regeringen lika så. Detta är ingen vacker syn. Man blir frustrerad, arg och uppgiven.


På tv.
2004-11-16 kl 14.15.

I Korseld på SVT24 frågas i kväll Timbros tillträdande chef Cecilia Stegö-Chilò ut. Från "höger" utftrågas hon av mig. Programmet sänds i SVT24 kl 17.35 samt 21.35. Från någon gång under kvällen och en vecka framåt ligger det uppe att kika på över internet på Korselds hemsida.


Hört på stallbacken.
2004-11-16 kl 13.45.

Stackars pratminister Orback. Knappt hann han öppna munnen innan hans moster som levde med en häst hoppade ut. Nu tvingas han till avbön. I Expressen kommenteras historien av... hästpsykolog Gergils! Samtidigt går ryktet på stan om att Orback skulle vara en riktigt hingst. Just another fine mess...

När vi ändå är inne på Orback... Enligt denna bloggs statistikprogram återkommer ständigt en och samma Google-sökning. Sökorden är "Orback" och "misshandel". Detta gör mig våldsamt nyfiken. Är detta rök? Finns det i så fall eld? Någon som vet..?


Fauna.
2004-11-15 kl 16.40.

Vem på bilden är släkt med - eller har levt med en släkting till - Jens Orback? Och vad får det i så fall för inrikespolitiska konsekvenser?


Principer, verklighet och moral.
2004-11-15 kl 15.05.

Världen är ett sådant mysterium för socialdemokraterna. Just nu är de oförstående och känner sig kränkta på grund av att deras mygel med hyresrätter i Stockholm har avslöjats. De undrar varför just de skall hängas ut för att de utnyttjat sina kontakter - när alla andra gör på samma sätt?

För det första skall de hängas ut just på grund av att de är socialdemokrater! I alla år har de påstått sig driva en politik som går ut på att ingen skall gynnas framför någon annan. Under senare delen av 1900-talet drev de en politik som skapade den skeva och omöjliga situation som just nu råder på hyresmarknaden i våra storstäder. Samtidigt beter de sig på samma sätt som partieliten i Sovjet eller DDR - med en gräddfil till bra bostäder för partiets ledning och dess vänner.

För det andra måste de förstå att människor reagerar när de som styr landet kliver ur de kö- och regelsystem de försöker påtvinga alla andra. Den moraliska bristen uppstår i avståndet mellan principer och verklig handling. Att utnyttja sina kontakter för att få en lägenhet är inte fel i sig. Men att propagera för jämlikhet och en "social bostadsmarknad" - och sedan utnyttja sina partikontakter för att få en lägenhet, det är uppåt väggarna.

Det förstår vem som helst. Utom socialdemokraterna. Snart kommer vi säkert att få höra halvkväden om att just ledande politiker, fackföreningsmän och partibyråkrater måste ha tillgång till bra, billiga och centrala lägenheter - för att kunna sköta sina väldigt viktiga jobb på ett bra sätt. Se där en socialistisk visa man känner igen...


För oss till er ledare!
2004-11-15 kl 14.40.

Små gröna män har vi ju hört talas om. Nu lanserar miljöpartiet även organisationen Gröna Kvinnor. En exposé över just gröna kvinnor finns på bloggen Ankdammen. Enjoy!


Turist i verkligheten.
2004-11-15 kl 14.10.

Brittiska tabloiden The Sun har listat de mest korkade turisterna. En favorit är mannen som skulle till Spanien och tog med sin tv som handbagage på flyget. Han ville inte missa en viktig fotbollsmatch. Visserligen finns det tv-apparater i Spanien också. Men han ville inte ha spansk kommentator...

Här kommer några andra guldkorn, under rubriken korkade frågor...

Vid Stonehenge: Var gör ni av stenarna på natten?

Vid Taj Mahal: Är det här stället uppkallat efter restaurangen?

Vid Colloseum: När skall dom bygga färdigt?

Expressen vill inte vara sämre och har frågat de svenska turistbyråerna vilka frågor de möter... Går det att åka på SL-kortet till ishotellet? Kan man åka rollerblades längs Kungsleden? Finns det en nyckel till Lapporten? Och så frågan som kommer vid vilken tid på dygnet som helst, vid vilken årsitd som helst, på vilken plats i landet som helst: Var är midnattssolen?


Revolution på egen bekostnad.
2004-11-15 kl 11.30.

Revolutionär Kommunistisk Ungdom, RKU, får statsstöd för sin allmänna verksamhet. I denna verksamhet ingår så kallade brigadresor till diktaturerna Kuba, Vietnam och Nordkorea. RKU ger även sitt stöd till terrororganisationer som Hamas och Farc. Att skattebetalarna skall tvingas vara med och finansiera sådan verksamhet är naturligtvis fullständigt hårresande.

Å andra sidan bör staten behandla alla lika. Staten skall inte bestämma vilka åsikter som skall vara tillåtna respektive förbjudna - oavsett hur vettlösa dessa åsikter är. Att ge pengar till vissa idéer, men inte till andra - det är inte rättvist och inte rimligt.

Då återstår en lösning - inga pengar till någon. Det är ingen orimlig ståndpunkt. Politisk ungdomsverksamhet borde gå att bedriva med frivilliga insatser och insamlade medel.

Men så lär det inte bli. De politiska ungdomsorganisationerna trivs bättre med att tvinga skattebetalarna att betala deras verksamhet. Därför kommer RKU:s offentliga bidrag att fortsätta vara ett problem.


Irrfärder.
2004-11-14 kl 15.05.

Äntligen åter på kontoret, efter att ha kört bil kors och tvärs över landet i ett par dagar. Sällan har jag lyssnat så intensivt på P1.

Torsdag morgon i svinottan bär det iväg. Blöta vägar. Någon enstaka plusgrad. Morgonnyheterna i P1 ägnas nästan helt åt Arafats död. Reportern intervjuar massor av människor - och försöker uppenbarligen få en personlig touche på nyheten. "Men hur känner du nu, när Arafat är död?" Ingen har någon otröstlig sorg att berätta om. Reportern låter allt mer uppgiven.

Vintersolen står lågt och är irriterande när man kör. Nu dyker Göran Persson upp i radion. Tidigt förklarar han att han tänker åka på Arafats begravning. Det fanns väl inga kor att titta på i Sörmland istället den här gången, som vid minneshögtiden för terroroffren i Madrid...

Vägen från Norrköping till Kalmar är tråkig. Den lågt stående solen lyser upp soldis och dimbankar, vilket gör att man knappt kan urskilja en enda vägskylt. Detta toppas med att radion nu drar igång sin egen freakshow - Ring P1. Det avgör saken. Det här går inte. Kaffe, cigg och vilopaus med avstängd radio i Söderköping.

Efter Västervik slipper jag dimman. P1 kör program som inte har med något att göra. Det rullar på.

Fredagskvällen är mörk och regnig. Kolmörker, för att vara exakt. Trafiken på skitvägen från Växjö ut till motorvägen vid Värnamo är tät och tempot obehagligt högt. På radion berättar man om att Göran Persson var den ende regeringschefen frå EU på Arafats begravning. Nylagd körbana, mattsvart asfalt, inga vägmärkaringar ännu. Framåtlutad över ratten kisar jag ut i det regniga beckmörkret och hoppas att bakljusen framför är på någorlunda rätt plats på vägbanan. P1 rapporterar från akt 2 i Arafats begravning, från Ramallah. Kaos, uppenbarligen.

Efter detta är 40 mil motorvägskörning i regn till Stockholm en baggis. P1 gör dock sitt bästa för att liva upp stämningen, genom att reprisera någon gammal pjäs av Stig Dagerman...


Kanske, kanske inte...
2004-11-10 kl 21.00.

Då skall jag ut och resa i spenaten igen. Om det finns bredband på hotellet, det vet man aldrig. Om så är fallet skall jag försöka vara online igen på torsdag kväll. Om inte - får ni ge er till tåls till på lördag.

Under tiden ber jag att få rekommendera de vackra texterna i mitt textarkiv här till vänster. Där finns en del som kan roa och oroa.

Och kom ihåg George Browns ord "Framsteg i politiken är ofta bara den känsla man har i ett stillastående tåg, när det brevid är i rörelse."

HAX


Redan den gamle Parkinson...
2004-11-10 kl 14.00.

Inte nog med att antalet myndigheter ständigt ökar. Det är till och med svårt att få veta hur många myndigheter det egentligen finns. Drygt 320 tror Ekonomistyrningsverket. Bortåt 500 är en annan siffra som förekommer. Att få ett klart besked verkar inte helt enkelt. Borde inte någon interpellera i riksdagen om detta? Det skulle kunna bli en både förvirrande, förfärande och underhållande debatt...

Låt oss under tiden dra oss till minne Parkinsons Lagar. De ger lite perspektiv på byråkratisk verksamhet.

Parkinsons Lag: Arbete expanderar alltid så att det fyller anslagen tid.

Parkinsons Andra Lag: Utgifterna stiger raskt till inkomsternas nivå.

Parkinsons Tredje Lag: Expansion leder till komplexitet och komplexitet leder till förfall.

Parkinsons Svenska Lag: Sikta på välstånd och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning och du får allt annat än välstånd.

Redan 1957 publicerade C. Northcote Parkinson sin första lag. Tvåan och trean kom i början av 60-talet. Den svenska lagen på 80-talet. Redan för bortåt 50 år sedan hade han alltså läget klart för sig. Allt sedan dess har politiker och byråkrater lagt oerhört mycket tid och kraft på att försöka förneka dessa teser - samtidigt som de i praktisk handling bevisat dess riktighet.


Don't mention the wall!
2004-11-09 kl 15.30.

På kultursidorna i dagens DN skriver Jens Christian Brandt om det svala mottagande Berlinmurens fall fick i svensk politik, debatt och media. Medan hela Europa korkade upp champagnen påannonserade Jarl Alfredius Aktuellt-sändningen i Sveriges Television så här "Statsminister Ingvar Carlsson har i dag varnat för allt för stor entusiasm."

Länk till artikeln.


66 år sedan Kristallnatten.
2004-11-09 kl 13.25.

I dag är det 66 år sedan Kristallnatten.

Detta är ytterligare en nyttig påminnelse om att ondskan aldrig är speciellt långt borta, vare sig i tid eller rum.

Nazityskland är ett ovanligt tydligt exempel på grumlig kollektivism. Ingen människa rår för var den föds, i vilken religion eller med vilken hudfärg. Och det skall inte heller spela någon roll.

En grundläggande princip är att alla människor skall ha lika rättigheter. Men så är det inte heller i dag. Grupp ställs mot grupp, kollektiv mot kollektiv. Ex-Jugoslavien är ett exempel på en region där sådant ligger kvar och bubblar, strax under ytan. I Darfur, Sudan, pågår just nu ett folkmord med etniska förtecken.

Vi har alla fått lära oss tesen "Det får aldrig hända igen". Ändå händer det igen och igen och igen. Och varje gång blir vi lika förvånade och står lika handfallna. Därför måste vi börja säga ifrån på allvar. Det är oacceptabelt när nazister och rasister hävdar att vissa människor skulle vara mer eller mindre värda än andra. Det är oacceptabelt när brunvänstern försöker initiera våld för att ställa grupper mot varandra. Det är oacceptabelt när nationalism, religion eller annat leder till förtryck, förföljelse eller mord - här hemma eller på andra sidan jorden.

Men när vi försvarar demokratin och det öppna samhället kan vi inte heller förbjuda onda och inskränkta åsikter. Det vore att spela på fiendens planhalva. Däremot kan vi bekämpa dem, i en öppen och tuff debatt. Sådant kräver civilkurage, vilket det inte finns något direkt överskott på i dagens Sverige.

Och när det gäller folkmord - då räcker det inte med att komma med uttlanden och skarpt formulerade diplomatiska noter. Då måste vårt handlande överensstämma med våra åsikter. Men här misslyckas både FN och EU - ständigt.

66 år sedan kristallnatten - och man kan undra om någon lärt sig något.


15 år sedan Berlinmurens fall.
2004-11-09 kl 01.30.

I dag är det 15 år sedan Berlinmuren föll - och med den de kommunistiska diktaturerna i Östeuropa.

Det verkar vara rätt svårt för en del unga människor att förstå hur det var i Europa fram till slutet av 80-talet. På armlängds avstånd hade vi regimer som spärrade in människor på grund av deras åsikter, som förvägrade sina medborgare grundläggande fri- och rättigheter och som bedrev statsterrorism. Den som försökte fly från diktaturen, till exempel över Berlinmuren, gjorde detta med sitt liv som insats.

Kanske kan man inte förstå hur ondskefull öststatskommunismen var, om man inte sett den med egna ögon. K-pistbeväpnade vakter med blodhundar, som sökte igenom ens tågkupé i jakt på flyktingar. Sorgen och fruktan i människors ögon. Arrogans och maktspråk från militär, polis och Statsi. Splittrade familjer. Folk vars anhöriga bara försvunnit.

Det är inte att förvånas över att vi är många som blir upprörda när en svensk partiledare i dag, med facit i hand, bekänner sig till förtryckets grundläggande lära - kommunismen. Eller att vi blir ledsna när ungar som inte ens var födda på den tiden tågar under röda fanor. Det ger en otäck, gengångarartad känsla.

SVT har visat hur det svenska vänsterpartiet svansade för t.ex. DDR. Men det var det fler som gjorde. De svenska socialdemokraterna befann sig i något slags förnekelse, där de hellre höll sig på god fot med diktaturerna än gjorde något för att bringa dem på fall. Detta är en del av den moderna svenska historien som Janne Josefsson och Uppdrag Granskning borde ägna en del uppmärksamhet.

På slutet var det hela direkt absurt. Samtidigt som vår regering lovade att "vapenbyken skall tvättas ordentligt och offentligt" pågick bland annat krutsmuggling från Sverige med DDR som transitland. Nu har vi också fått veta att Sverige exporterade kärnvapenteknologi till DDR (för vidare försäljning till andra ljusskygga länder). Genom denna verksamhet fick diktaturen det den mest av allt behövde för att överleva - västvaluta, ironiskt nog.

Vi som var med minns den hånfulla och nedlåtande arrogans den svenska socialdemokratin som regel tog till - när man krävde att den skulle agera mot förtrycket. Vi får inte glömma att den svenska politiska "eliten" under många år - ofta genom underlåtenhetessynder - tog parti för systemet, mot männsikornas frihet.

I dag kommer vi ihåg alla dem som föll offer för de diktaturer som fram till nyligen fanns i vår omedelbara närhet. Vi gläds med alla dem som fick sin frihet för 15 år sedan. Och vi är vaksamma. Diktatur och förtryck kan dyka upp lika oväntat som de gjorde sorti - och i stort sett var som helst.

Och sist men inte minst - i dag skäms vi för den svenska flatheten och undfallenheten i efterkrigstidens europeiska politik. Men man kan samtidigt ana att de som verkligen borde skämmas inte alls gör det. De hävdar fortfarande att man kan och bör stå neutral mellan frihet och förtryck; neutral mellan demokrati och diktatur; neutral mellan elitisktiska utopier och fria människor i öppna samhällen. Frågan är om de lärt sig något alls...


Den svenska byråkratin modell 2004.
2004-11-08 kl 18.55.

De senaste tre åren har regeringen sjösatt 31 nya myndigheter. Och 20 till är på gång. Tillsammans kostar de svenska myndigheterna skattebetalarna 160 miljarder kronor per år. Hälften av pengarna sägs användas till annat än den verksamhet som är tänkt. Och den verksamhet som är tänkt - det att styra och ställa över vanligt folk.

Återstår att se om detta kommer att uppröra oppositionen. Förmodligen inte...


Kandidat 2008?
2004-11-08 kl 18.25.

Alla amerikanska demokrater är nog inte så där jätteledsna över Kerrys valförlust. I vart fall inte om man tar en titt bakom fasaden. En som bör vara rätt nöjd är Hillary Clinton, som nu har en möjlighet att bli nominerad som demokratisk presidentkandidat 2008.


För svårt? För stort? För farligt?
2004-11-08 kl 15.15.

Det finns skandaler och det finns skandaler.

Är det en enkel sak som handlar om pengar, sprit eller porrklubbsbesök - då är alla på. Alla fattar vad det handlar om. En i och för sig liten sak kan blåsas upp till gigantiska proportioner och få världskrigsrubriker i tidningarna.

Men verkliga skandaler, de får sällan det utrymme de förtjänar. Ett exempel är historien om hur Sverige, med CIA:s hjälp, utvisade två män till fängelse och tortyr i Egypten. Det skrevs lite om det. Någon lade en riksdagsmotion (men övertalades senare om att skriva om den, så att den inte skulle vara så jobbig). Det är ungefär allt. Men ibland blir det inte ens så mycket...

I helgen har SR:s dokumentärredaktion avslöjat att den svenska socialdemokratiska regeringen sålde teknisk utrustning som kunde användas för produktion av atomvapen - till Östtyskland! Var utrustningen finns i dag är det ingen som vet. Det var denna skandal som journalisten Cats Falk var på spåren. Ni vet hon som hittades död tillsammans med en väninna i en bil på botten av Hammarbykanalen.

Denna historia borde ha potential för ambitiösa journalister och för en blodtörstig opposition. Men icke. Än så länge har reaktionen inte blivit mer än en axelryckning. Det är anmärkningsvärt, för att uttrycka sig försiktigt.

Läs mer om denna affär på SR:s dokumentärredaktions hemsida.


Facklig solidaritet.
2004-11-08 kl 14.15.

"Vi har varit behövande."

Så säger Livsmedelsarbetareförbundets Stockholmsavdelning - som stängde kön för sökande till Anna Johansson-Visborgs Stiftelses lägenheter för ensamstående, behövande kvinnor. Och istället gav lägenheterna till folk i stiftelsens och fackets styrelse.


Nya lekkamrater?
2004-11-08 kl 02.15.

Vänsterpartiet börjar bli påfallande medvetna om att Göran Persson satt dem i kylskåpet. Samtidigt är reaktionerna hos hans nya lekkamrater, miljöpartiet, lite blandade.

Miljöpartiets språkrör och centrala ledning gnuggar händerna. Framför sig ser de hur stödet till (s) nu kan börja betala sig i form av statsrådsposter - till just dem. På andra håll i partiet är reaktionerna mer blandade. Att partiledningen säljer ut sig till (s) är en kommentar som ofta hörs. Till exempel kritiseras samarbetet i försvarsfrågan.

Man måste fråga sig hur Göran Persson egentligen tänkt att saker och ting skall fungera - utan vänsterpartiet - om han vinner valet 2006. (V) marginaliseras och många av dess väljare går till (s). Men samtidigt kommer de som är kvar inom (v) att vara ilskna som bålgetingar. (S) räknar kallt med att (v) ändå sväljer förteten och fortsätter att stödja regeringen.

Samtidigt faller ett av (s) stående argument mot borgerligheten: Att man inte kan veta exakt hur regeringen kommer att se ut och vilken politik den kommer att driva - redan innan valet. Nu försätter sig (s) i precis samma situation. På andra sidan står de borgerliga mer sammansvetsade än tidigare.

Dessutom kan det bli intressant att se vad som kommer att hända inom (s) vid ett närmare och formaliserat samarbete med (mp). Ta kärnkraften som ett exempel. (S) väljare är synnerligen kärnkraftsvänliga. (S) partiledning vill långsamt avveckla, främst eftersom man måste, av hänsyn till ingågna avtal. Samtidigt är (mp) uttalade kärnkraftsmotståndare. Avståndet mellan (s) ledning och väljare kommer att öka. Det borgerliga parti som driver en kärnkraftsvänlig linje kommer att kunna plocka väljare direkt ifrån (s) 2006. Och exemplen på problematiska frågor kan göras mycket längre.

Frågan är om inte Göran Persson skapat betydligt fler problem än han löst, med sitt utspel om ett förändrat samarbete efter 2006. Det hela verkar faktiskt rätt så uppgivet. Känslan av att ett regimskifte står för dörren blir allt starkare.


Ut i kylan.
2004-11-06 kl 15.05.

Det är nästan så att man tycker synd om vänsterpartiet. Men bara nästan.

Opinionsraset efter Uppdrag Granskning är bara en del. Visserligen svslöjade SVT inte så mycket nytt. Men man drog ner brallorna på vänstern inför hela svenska folket. Det gjorde uppenbarligen susen.

Socialdemokraterna har visseerligen konsoliderat sitt samarbete med (v) och (mp) fram till valet 2006. Men redan nu ger statsminister Göran Persson signaler om att det är miljöpartiet som är de nya lekkamraterna efter nästa val. När han säger att det nuvarande samarbetet är "tömt på kraft" - då är det menat som en spark vänsterut.

Förmodligen har Göran Persson rätt när han kallt räknar med att (v) kommer att stödja en (s) och (mp)- regering och inte en borgerlig år 2006. Han kan behandla (v) som en dörrmatta. Och (v) kan bara snällt buga och ta emot. Lite gnäll blir det säkert, om inte annat för syns skull. Men i slutändan kommer (v) förmodligen att tvingas böja rygg för Persson.

Vänstern är nu åter samma machosistiska lilla sekt som innan Gudrun Schymans tid som partiledare.


Torrlagt.
2004-11-05 kl 14.00.

Flera gånger har frågan om vinservering på Danderyds Sjukhus varit uppe. Tanken har varit att t.ex. svårt sjuka cancerpatienter och patienter som är i livets slutskede skulle kunna få köpa ett glas vin till maten. En högst rimlig begäran.

Först var det facket som spjärnade emot. Det motståndet tycks dock ha försvunnit nu. Sjukhusledningen, läkarföreningen, vaktbolaget och polisen säger ja. Men det blir ändå inget. Länsstyrelsen och socialförvaltningen i Danderyd säger nej.

En mänsklig sjukvård är inget som prioriteras av vårt lands byråkrati.


Fragglarna.
2004-11-05 kl 14.00.

Frankrikes president Chirac åkte hem från Bryssel för att slippa träffa Iraks premiärminister Allawi. Frankrike har även försökt få bort ordet "Välkommen" från programmet för Allawis besök.

Det kan noteras att Chirac inte var lika finkänslig när det gällde Saddam. Honom umgicks fragglarna gärna med.

Det är bara att konstatera att Frankrike inte är intresserat av att bygga fred, frihet och demokrati. Man kan tycka ditt eller datt om invasionen av Irak. Men nu är verklighetens om den är. Det krävs stora insatser för att få landet på fötter. Franska förolämpningar gagnar inte den goda saken.


Värt att fira.
2004-11-04 kl 15.10.

Tisdag den 9 november ordnar Timbro ett helaftonsseminarium med anledning av att det är 15 år sedan Berlinmuren föll. Helt klart värt att fira. Här hittar du inbjudan.


Alaska röstar om marijuana, del 2.
2004-11-04 kl 14.10.

Det blev ett nej i folkomröstningen. Förbudet blir kvar. Fasiken!

Tänk om folk i allmänhet rökte på istället för att dricka sprit. Antalet fall av misshandel skulle störtdyka. Fyllevandaliseringen skulle i princip upphöra. Och det skulle inte vara så stökigt på tunnelbanan.

Under de 2.000 år som man vet att människan använt hasch / marijuana finns det inte ett enda dokumenterat dödsfall på grund av denna drog!


And the stupid white man is...
2004-11-03 kl 18.55.

En poäng med Bush seger i presidentvalet är att Michael Moore nu borde vara rätt så spak och tillplattad. Men känner vi Moore rätt, så kommer han nog snart med någon godtycklig konspirationsteori för att bortförklara de amerikanska väljarnas demokratiska val. Inte ens det faktum att Bush fått fler röster än någon tidigare president kommer att stoppa honom, var så säker.

Även i Sverige duggar medievänsterns bortförklaringar tätt. En röst i öknen är dock Dick Erixon, som bland annat kunde beskådas i nattens valvaka i SVT och i kväll på SVT24. På hans blogg finns mycket matnyttigt om valet att läsa. Dick är inte bara samhällsdebattör och veteranbloggare, utan dessutom en av Bush-kampanjens varmaste anhängare i Sverige. Det är på sin plats att säga grattis, Dick!

Själv ser jag fram emot att nu kunna föra en saklig diskussion om saker som är mindre bra med Bush politik - utan att för den sakens skull bli ihopbuntad med Kerry-lägret. Det finns till exempel en del att ha åsikter om när det gäller The Patriot Act. Likaså förtjänar Bush-administrationen kritik för att ha gått in i Irak med otillräckliga resurser och en allt för vag plan. Men mer om detta vid ett senare tillfälle.


Frihet är frihet är frihet.
2004-11-03 kl 16.10.

En sak som är intressant med amerikansk (och även svensk) politik är att folk delar upp frihetsbegreppet. Den som är för ekonomisk frihet röstar traditionellt på republikanerna. Den som är för indivuiduell frihet röstar på demokraterna.

Vad varken partierna eller väljarna tycks reflektera över att det handlar om två sidor av samma mynt. De principer som är grunden för ekonomisk frihet är de samma som de den individuella friheten bygger på. Denna koppling gör, i amerikanska val, tydligen bara den knappt halva procent av väljarna som brukar rösta på det libertarianska partiet.

Frihet kan inte delas in i grader. Antingen är man konsekvent för - eller emot. Allt annat är principlöst och pragmatiskt partiharvande.


Mediaskugga.
2004-11-03 kl 12.05.

Valet i USA visade sig bli en cliffhanger och dominerar naturligtvis medias utrikesrapportering i dag.

Samtidigt är den förvärrade krisen i Darfur akut. (Se notis nedan.) Detta är inte ens en notis i flera av landets ledande media i dag.

Man kan anta att detta är precis vad den sudanesiska regeringen hoppades på - när den timade in avspärrningen av flyktinglägren i Nyala lagom till det amerikanska valet.


Exit-polls.
2004-11-02 kl 21.25. Uppdaterad kl 22.05.

För er som under natten följer USA-valet rekommenderas Drudge Report, som försöker vara tidig med uppgifter om exit-polls. I skrivande stund rapporteras en liten ledning för Kerry i Florida och Ohio, som är viktiga nyckelstater. Brasklappen är att av de intervjuade är 59 procent kvinnor och 41 procent män. Dessutom bygger dessa siffror på folk som röstat väldigt tidigt på dagen.

Det kan tilläggas att Al Gore (d), i tidiga exitpolls i förra valet, ledde med 3 procent i Florida - att jämföra med Kerrys 1 procent just nu. Och då blev det ju i princip dött lopp där...

Det här blir en lång natt. Nu loggar jag ut för kvällen. I morgon vet vi, kanske, hur det gått.


Alaska röstar om marijuana.
2004-11-02 kl 19.25.

I dag är det inte bara presidentval. I delstaten Alaska röstar man om att legalisera försäljning, innehav och bruk av marijuana. Man får hoppas på ett ja. Det vore både bra och trevligt.

Läs mera i denna Reuters-artikel.


V.g. stör ej - folkmord pågår.
2004-11-02 kl 18.25.

Det är riktigt, riktigt illavarslande att den sudanesiska armén omringat och skurit av förbindelserna till flyktinglägren utanför standen Nyala i Darfur. Hundratusentals människor där har nu varken tillgång till mat, vatten eller sjukvård.

Exakt vad som försigår i lägren kan man just nu bara spekulera kring. Men ingen kan bli förvånad om vi om ett par dagar får höra talas om ännu en masslakt av människor. Kanske hoppas man kunna komma undan med övergreppen i mediaskugga av det amerikanska presidentvalet.

FN har dragit sig tillbaka. EU... tja, i Bryssel sitter man väl och filar på ett skarpt formulerat brev eller så. Och den svenska regeringen har fortfarande uppfattningen att läget i Sudan bara är "på gränsen till folkmord". Summan av detta är noll. Ingen gör något aktivt för att hindra det som sker.

Man skäms!


Snart är det över.
2004-11-02 kl 16.45.

Då har amerikanerna gått till valurnorna. Med lite tur har vi ett resultat under morgondagen. Blir det stök kan det dra ut ytterligare några veckor eller i värsta fall månader.

Själv är jag rätt tacksam för att det hela snart är över. Och jag kommer att förbehålla mig rätten att gnälla vem som än vinner. Fast på olika sätt.

Vinner Bush är det läge att på ett seriöst sätt diskutera saker som The Patriot Act. Eller problemet med att USA egentligen inte hade tillräckliga resurser eller en tillräckligt bra plan när man invaderade Irak. Kanske kan man om ett par dagar lugnt och sansat diskutera sådant utan att folk går i spinn.

Om Kerry vinner kommer det att bli intressant att se hur han kommer att hantera Irak. Samtidigt kommer det att bli viktigt att hålla ögonen på honom vad gäller frihandeln. Risken är att han kommer att driva en direkt protektionistisk politik. Och så kan man förvänta sig att han kommer att skriva på Kyoto-avtalet, vilket närmast är ett slag i luften. De resurser som krävs för att upprätthålla detta skulle kunna användas bättre på annat sätt. (Se notis i förra månadens blogg.)

En sak är dock rätt säker: Mitt val, det libertarianska partiet och dess kandidat Michael Badnarik, kommer som vanligt bara att få några tiondels procent av rösterna...


Låt det inte sluta blåsa...
2004-11-02 kl 13.15.

Oktober var ingen bra månad för vänsterpartiet. Hårdhänt granskning i SVT och sedan andra media gav ett jätteras i opinionen. Partiledaren, Lars Ohly, blev stående med Svarte Petter - partiets kommunistiska förflutna.

Just nu tycks mediastormen ha mojnat. Det hela är inte någon nyhet längre. Det som skulle avslöjas är avslöjat. Socialdemokraterna har valt ett fortsatt samarbete med vänstern.

Men så lätt får de inte komma undan. Faktum kvarstår. Lars Ohly kallar sig fortfarande kommunist. Vänsterpartiet har fortfarande mycket i sin historia att skämmas över. Socialdemokraterna behöver ett parti där det är OK att kalla sig kommunist, som stöd för att kunna regera.

Så låt det inte sluta blåsa nu. Kritiken måste fortsätta. Om man ligger på i frågan, då är det inte alls uteslutet att vänsterns fria fall i opinionen fortsätter. Då kanske vi kan få en kommunistfri riksdag 2006. Det vore inte alls dumt. Odemokratiska och totalitära idéer skall hållas kort och helst utanför vårt lands parlament.


En del har "tur"...
2004-11-01 kl 19.15.

Ekobrottsmyndigheten kommer inte att utreda anklagelserna om att svarta löner betalts ut i idrottsminister Bosse Ringholms fotbollsklubb, Enskede IK.

Beslutet förklaras med att man har för lite information att gå på. Jaha. Den anmälan som gjorts leder alltså inte till att ekobrottsmydigheten går ut och kräver in den information som behövs. Istället lägger man ner utredningen och avskriver anmälan.

Man kan undra om samma generösa förhållningssätt kommer att tillämpas mot vanliga människor, som inte är statsråd? Svaret lär med all säkerhet vara nej. Av detta lär vi oss att det är skillnad på folk och folk. Likhet inför lagen är bara en stolt paroll - och inget man orkar tillämpa i verkligheten.

Bananrepublik!


Baklänges in i framtiden.
2004-11-01 kl 13.15.

Socialdemokraterna har i alla tider jagat borgare i allmänhet och moderater i synnerhet genom att högljutt anklaga dem för "Skattesänkningar för de rika, på bekostnad av de fattiga."

För att borgarna skall kunna vinna den fighten krävs en medvetenhet om varför skattefrågan är så central - och en förmåga att kommunicera detta. Det kräver i sin tur mod, hårt arbete och ideologisk stringens. Det kräver också ledare som vill och som klarar av att ta striden. Men... det verkar ju jobbigt...

"De nya moderaterna" har istället ändrat sin profil i skattefrågan. Genom att ducka hoppas man undvika kritik. Men det fungerar inte alls. Nu ser vi hur socialdemokraterna istället lanserar den justerade tesen att den nya moderata politiken är "Skattesänkningar för de som ändå klarar sig, på bekostnad av de arbetslösa och sjuka."

Och - moderaterna fortsätter att ducka och att retirera. För att parera den senaste kritiken talar man nu om att göra undantag, när man sänker nivåerna i ersättningssystemen. Frågan är om de verkligen tror att de kommer undan socialdemokraternas kritik med detta..? Tror de att Göran Persson kommer att ge upp, när han ser att motståndaren börjat backa?

De nya moderaternas kommer att tvingas fortsätta sin reträtt. De kommer på sikt att tvingas svika sina idéer och principer. Detta så länge strategin är att undvika kritik istället för att ta striden.

Antingen stannar man och slåss. Eller också flyr man. Och dagens moderater är uppebarligen för fega för att slåss.


Ny månad - en ny sida
2004-11-01 kl 12.45.

Då är vi inne i november - och vi vänder blad här på bloggen. Oktober månad hittar du genom att klicka här, eller på länken längst upp till vänster.

Under oktober har denna blogg haft drygt 19.000 träffar, vilket nog får anses vara rätt så bra, med tanke på att det är dess första månad.