Åter till artikelförteckning

Stäng detta fönster för att komma åter till huvudsidan.

E-post:
hax@bahnhof.se

Adress:
Box 5367
102 49 Stockholm

www.henrik-alexandersson.se

Våld fungerar!

Publicerad som krönika i Metro 2000.

-Varför allt detta våld, frågar sig folk. Svaret är tyvärr att våld är en enklel, primitiv lösning som fungerar.

Våld är även osympatiskt, oacceptabelt och fegt. Men, det fungerar. Detta är det budskap vi sänder ut. Låt oss ta händelserna i det före detta Jugoslavien som exempel.

När någon av parterna mördade, våldtog och betedde sig svinaktigt, då protesterade västvärlden. Men att bara protestera räcker inte. Serberna i Bosnien ryckte på axlarna och fick i stort sett som de ville. Våldet fungerade.

Under hela min uppväxt matade skolan, media, politikerna och mina föräldrar mig med tesen "Det får aldrig hända igen!" Trots det pompösa tonläget visade sig detta bara vara tomma ord. Det händer igen. Det stör oss. Men vi gör inget för att stoppa det. Sådan är verkligheten.

Svenska ungdomar är inte korkade. De ser vad som fungerar. Om nyheterna visar att den som tar till våld får som den vill och att omvärlden inte vågar ingripa, då sänder det ett tydligt budskap. Mycket ansvar för detta hamnar hos världens ledare och hos alla oss medborgare – som bara tiger och tittar på när folk och länder tar till våld eller hot.

Det var först när västvärlden, på tok för sent, tvingades att gå in för att hejda den etniska rensningen som grymheterna i ex-Jugoslavien upphörde. Det gick att få stopp på våldet, om man bara tog sig samman. Men kikar man i facit, då ser vi att de som brukade våld i stort sett fått behålla det mesta de roffade åt sig i Bosnien. Fortfarande kan våld alltså framstå som en framgångsrik arbetsmetod.

Att lägga ansvaret hos oss själva och våra ledare är naturligtvis omskakande och obehagligt. Därför väljer vi att istället leta efter syndabockar. Hur mycket enklare är det inte att skylla på det så kallade videovåldet - istället för att själv ta ansvar för tillståndet i landet och i vår omvärld?

Men att handgripligen våga sätta stopp för våld är bara en av flera saker som kan och borde göras. Enklast vore naturligtvis om vi kunde vaccinera hela folket mot ondska. Men det går ju inte. Eller?

Vi skulle, faktiskt, kunna bestämma oss för att sätta upp praktiska och enkla regler som bygger på en minsta gemensam nämnare. Det får inte vara en fördömande moral som skapas ur ett "von oben"-perspektiv. Istället borde det handla om grundläggande regler för mänskligt umgänge, som vi skulle kunna enas om. Om inte annat, så av rent egenintresse.

En sådan spontan etik måste bygga på principen om så stor frihet som möjligt för alla människor. Detta förutsätter att ingen tillåts kränka någon annans frihet. Konsekvensen blir att folk inser fördelarna med att respektera varandras liv, hälsa, säkerhet och egendom.

Om fler engagerade sig i att torgföra detta enkla frihetsbudskap, då skulle folk tänka sig för innan de gjorde något elakt eller korkat. Men så enkelt är det naturligtvis inte. Hela principen bygger på att folk är beredda att ta ansvar för sina liv och handlingar. Det lär många, tyvärr, tycka är allt för jobbigt.

Hela det politiska maskineriet bygger dessutom på att beslut fattas över folks huvuden. Ansvar flyttas från människorna till politikerna. Och se, detta går inte alls ihop med en enkel etisk frihetsprincip. Därför kommer nog bruk av våld, i olika former, att fortsatt vara ett lockande tillvägagångssätt för allt för många människor.

Våld fungerar. Tyvärr!